Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Unik folkmordsdom i dag

Publicerat torsdag 20 juni 2013 kl 08.20

För första gången i Sverige faller i dag en dom som gäller det grövsta brott som finns – folkmord.

Klockan 11 meddelar Stockholms tingsrätt om en svensk medborgare från Rwanda deltog i massakrer på tiotusentals människor 1994.

54-åringen misstänks ha varit en lokal ledare för mördargäng i västra Rwanda. Enligt vittnen sköt han också rakt in i folkmassor. Mannen avfärdar vittnena.

Försöket att utrota minoriteten tutsi släckte cirka 800 000 liv.

Rättegången har krävt mycket tid, arbete och resurser. Dels pågick den i ett halvår, dels åkte hela rätten ner till Rwanda i flera veckor för att där höra vittnen och inspektera brottsplatser.

Åklagaren yrkar på livstids fängelse för 54-åringen. När rättegången avslutades i maj lät domstolen mannen sitta kvar i häktet. Det betyder normalt att det blir en fällande dom av något slag.

Någon teknisk bevisning finns inte. Det som avgör är om rätten bortom rimligt tvivel tror på vittnenas utpekanden. Försvaret hävdar att det är svårt att minnas rätt från ett kaotiskt förlopp för 19 år sedan. Åklagarsidan driver linjen att man mycket väl minns kärnan i traumatiska händelser, särskilt om man utsatts för grova brott av någon man känner till.

– Problemet är att man inte kan glömma, som kammaråklagare Magnus Elving uttryckt saken.

Den åtalade tillhör Rwandas majoritetsfolk hutu men har svenskt medborgarskap, vilket förklarar att rättegången hålls i Sverige.

Han bor med sin familj i en stad i Mellansverige, men har levt och arbetat internationellt, för FN och hjälporganisationer.

Det var extremister bland hutuer som ledde det noga planerade folkmordet. Macheteknivar hade inhandlats i hundratusental, dödslistor upprättats.

Men den händelse som utlöste massmördandet var nedskjutningen – oklart av vem – av det flygplan som dåvarande hutupresidenten Juvénal Habyarimana och hans burundiske kollega Cyprien Ntaryamira färdades i.

Ledande nationella politiker, militärer, präster, borgmästare och medier deltog sedan i dödandet, som varade i 100 dagar tills tutsigerilla stoppade det.

TT

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".