Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kontroversiellt att byta ut arvsmassa i mänskliga ägg för att förhindra svåra sjukdomar

Publicerat fredag 28 juni 2013 kl 17.39
"Detta är en svår principiell fråga"
(2:07 min)
Barnet får genetiskt material från tre personer – mamman, pappan och donatorn. Foto: Scanpix.

Den brittiska regeringen väntas inom kort införa regler som gör det möjligt att byta ut arvsmassa i mänskliga ägg för att förhindra vissa svåra ärftliga sjukdomar. Frågan har diskuterats även i Sverige, men den är kontroversiell, bland annat eftersom svensk lag inte tillåter att man förändrar individers genetiska uppsättning.

– Detta är en svår principiell fråga. Ska man, för att förhindra svår sjukdom hos ett litet antal människor, bryta spärren vi har mot att förändra i arvsmassan, frågar Kjell Asplund som är ordförande i Statens medicinsk-etiska råd.

Det handlar om mycket ovanliga sjukdomar i cellens mitokondrier, eller energifabriker. Metoden innebär att man plockar ut cellkärnan från kvinnans ägg och placerar den i ett donerat ägg med friska mitokondrier. Sedan görs en provrörsbefruktning och det genförändrade embryot förs in i livmodern.

Resultatet blir att barnet får genetiskt material från tre personer – mamman, pappan och donatorn. Detta tror Jan Wahlström, förre professorn i klinisk genetik i Göteborg, kan bli ett problem:

– En sak som kan diskuteras är vad det innebär för de här barnen som föds, som egentligen kan sägas ha tre föräldrar istället för två, och vad det betyder för deras identitet och integritet bland annat. Men de långsiktiga effekterna är väldigt svåra att överblicka, näst intill omöjliga, säger han.

Vid den genförändring som görs är det är bara ett fåtal gener som byts ut – ett 30-tal av de mer än 20 000 gener som finns. Ändå anser kritikerna att det här bara är början på en olycklig utveckling.

– En fråga som kommer upp är ju diskussionen om det sluttande planet. Börjar man ändra i den här delen av arvsmassan, hur liten den än är, vad blir nästa steg? Kan man då gå in och ändra i cellkärnan som styr så mycket av det vi är som människor, frågar Kjell Asplund.

Kan man då skapa ett barn precis som man vill ha det, ett designat barn?

– Ja, kritikerna säger ju det.

Och vad tror du?

– Jag tror det går att dra en gräns mellan att förändra arvsmassan i mitokondrierna och förändringar i cellkärnan. Det vore fullt möjligt, säger Kjell Asplund.
 

Förändringar i arvsmassan

Ärftliga sjukdomar i mitokondrierna (cellernas energifabriker) kan ge mycket svåra sjukdomar som ger stort lidande och för tidig död, ofta hos barn.

De ärvs från mamman och orsakas av att äggcellen innehåller förändrat, sjukdomsframkallande DNA. För att förhindra sjukdom kan man byta ut detta DNA mot friskt DNA från ett donerat ägg. Då skyddas inte bara det barn som föds, utan också senare generationer.

Även om dessa sjukdomar är extremt ovanliga handlar det om en viktig etisk fråga. Tekniken ger en ny möjlighet att undvika svåra ärftliga sjukdomar hos barn, samtidigt som den innebär att ägget förändras genetiskt.

Att ändra i arvsmassan hos embryon har hittills ansetts principiellt oacceptabelt, och är förbjudet i Sverige enligt lagen om genetisk integritet.

Källa: Statens medicinsk-etiska råd

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".