Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Små chanser till asyl för Snowden

Publicerat tisdag 2 juli 2013 kl 14.05
Edward Snowden, it-expert som läckt uppgifter om USA:s övervakning av telefon- och internettrafik. Foto: Scanpix.

Även om det inte finns några formella hinder för att acceptera den amerikanske visselblåsaren Edward Snowdens asylansökningar, gör både praxis och världspolitik att de flesta länder tänker både en och två gånger innan de erbjuder honom fristad.

Det tror Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms Universitet.

– Det brott som Snowden misstänks för är oerhört allvarligt. En brottsmisstänkt av den graden beviljas i princip aldrig asyl någonstans i världen, säger han.

Edward Snowden befinner sig sedan i förra veckan i transitzonen på den internationella Sjeremetjevo-flygplatsen i Moskva, en plats varifrån han skulle kunna röra sig över världen utan möjlighet för USA att ingripa.

Att hans pass dragits in behöver inte begränsa hans rörelsefrihet. Även om passet är ogiltigt i USA kan andra länder välja att betrakta det som en giltig handling.

Den lista över länder där Snowden sökt asyl innehöll från början 21 länder, men krympte under tisdagen.

Snowden drog själv tillbaka sin ansökan i Ryssland, efter att Vladimir Putin förbjudit honom att fortsätta läcka uppgifter om USA.

En annan tänkbar förklaring till Snowdens agerande är, enligt Said Mahmoudi, att han kan ha kommit att inse vad en vistelse där skulle innebära.

– Under kalla kriget på 60- och 70-talet valde många avhoppade spioner att stanna i landet som de spionerat åt. Snowden har inte haft för avsikt att spionera åt en annan stat, men plötsligt finner han sig i just en sådan situation. Ryssland har med stor sannolikhet redan försökt tömma Snowden på information. Kanske har det gett honom kalla fötter, säger Said Mahmoudi.

Under tisdagen sade även Finland nej, med motiveringen att de bara tar emot personliga ansökningar vid gränsen.

En sådan praxis finns i de flesta länder i världen, däribland Sverige.

Undantaget är länder i Latinamerika, som av tradition behandlar asylansökningar som lämnas till ambassaden. Många har sett till exempel Ecuador eller Venezuela, som ännu inte mottagit någon asylansökan, som mest troliga att ta sig an Snowden.

Men Said Mahmoudi påpekar att antiamerikansk retorik inte är liktydigt med handling, och att typen av brottsmisstanke är den avgörande skillnaden mellan detta fall och till exempel Julian Assanges.

– Vi kan räkna med att USA redan har satt en oerhörd press på både Venezuela och Ecuador, och att trotsa USA i det här läget skulle skada deras relation i grunden. De har nog redan gjort en grundlig kalkyl om huruvida det är värt det, säger han.

Även om samtliga länder avslår ansökan om politisk asyl, finns fortfarande andra möjligheter för länder att ge Snowden humanitärt skydd.

– Utan att ge formell asyl kan man tänka sig att ett stort land som Kina eller Indien skulle kunna erbjuda honom någonstans att bo inom deras gränser, säger Said Mahmoudi.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".