Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Adoptioner av ryska barn till USA stoppas

Publicerat tisdag 2 juli 2013 kl 16.19
Föräldralösa barn blir föräldralösa – igen
(1:45 min)
Aljona Sinkevitj följer ödet för sex av de ryska barn som aldrig fick komma till sina nya föräldrar i USA. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.

Många föräldralösa ryska barnhemsbarn som skulle bli adopterade till USA har förlorat också de nya föräldrarna – efter att president Putin skrev på en lag som stoppar alla adoptioner dit.

Lagen är en följd av striden mellan USA och Ryssland om advokaten Sergej Magnitskijs död i ett häkte i Moskva hösten 2009.

Fler av barnhemsbarnen hade redan hunnit träffa sina adoptivföräldrar. Nu är de alltså föräldralösa igen, och en flicka har dött.

I början av året skrev Rysslands president Vladimir Putin under en lag som hindrar amerikaner från att adoptera ryska barn. Lagen var ett direkt svar på den amerikanska så kallade Magnitskijlagen som stoppar inresa till USA för personer som brutit mot mänskliga rättigheter.

När lagen började gälla hade många ryska barn redan hunnit träffa sina blivande föräldrar och var bara ett domstolsbeslut ifrån att få ett liv utanför barnhemmet i Ryssland. Nu är de åter föräldralösa och ett av barnen som hade chans till en familj i USA har dött.

En dag i början av det här året slutade personalen på barnhemmet i Moskva att ta fram albumen med bilderna i.

Vitalik, Dima, Albina, Sonja, Nastja och Marat, alla mellan tre och sex år, skulle glömma att de någonsin hade träffat de där människorna som kom till dem från USA och som sa att vi älskar dig och snart är vi dina föräldrar.

Det ryska parlamentets underhus, Duman, hade fattat en lag som förbjöd amerikaner från att adoptera ryska barn. President Vladimir Putin skrev på lagen. Nu skulle Ryssland ta hand om sina föräldralösa på egen hand och hitta ryska familjer till barnen som inte fick åka.

Men Vitalik, Dima, Albina och Sonja har Downs syndrom, Nastja är hiv-smittad och Marat är cp-skadad. Sådana barn adopteras nästan aldrig i Ryssland.

I ett lummigt bostadsområde en bit från Moskvas centrum bor Aljona Sinkevitj. För henne innebar den nya lagen att hon blev arbetslös. I 20 år hade hon arbetat för en amerikansk adoptionsbyrå och hjälpt amerikaner hitta föräldralösa barn i Ryssland.

Sex familjer väntade på den sista domstolsförhandlingen innan de kunde hämta barnen med sig hem. Men lagen kom emellan och alla sex adoptionsärendena avbröts, berättar Aljona Sinkevitj.

Till domstolen hade man kallat experter som kunde berätta hur allvarlig stress och traumatiska situationer påverkar barn med Downs Syndrom. Enligt Aljona Sinkevitj reagerar de inte bara rent psykiskt utan med hela kroppen. Hon är särskilt orolig för en pojke med hjärtproblem som har blivit stor nog för att flyttas vidare från barnhemmet för de minsta barnen till internatet för förståndshandikappade barn från fyra år upp till 18 år.

– Han kommer skiljas från allt det som har varit hans trygghet och hamna i en betydligt hårdare miljö. Vi är jätteoroliga för hur honom och för om hans hjärta kommer klara det, säger hon.

Aljona Sinkevitj har kontakt med barnhemmet där de sex barnen som var på väg till USA finns. De flesta mår enligt personalen bra, men förstår det som har hänt. De har aldrig haft en familj, de vet egentligen inte vad det är, men har lärt sig förstå att en mamma och en pappa är något bra.

– De där bilderna i albumen som adoptivfamiljerna lämnade kvar gav dem en slags garanti att i framtiden kommer allt bli bra, säger Aljona Sinkevitj.

Familjerna i USA som aldrig fick hämta barnen mår fruktansvärt dåligt, säger Aljona Sinkevitj. De känner sig som förrädare.

– De vet att de här barnen en gång övergavs av sina biologiska föräldrar. Nu blir de övergivna igen, även om det sker ofrivilligt på grund av lagen.

Långt, långt från Moskva sitter lilla Varvara, snart två år, på golvet – hon vägrar att dansa på beställning. Varvara föddes med downs syndrom och är nu världens gladaste.

– Vår lilla solstråle, säger hennes mamma Jelena Chripunova.

Hon berättar om frågan som ställdes direkt på BB när Varvara just hade fötts.

– Ska vi bära bort henne direkt?

För Jelena och hennes man var det inget alternativ, men på ett seminarium som de var på berättade man att 85 procent av alla barn som föds med Downs syndrom i Ryssland lämnas bort direkt.

Senare frågar jag Jelena vad hon tycker om lagen som förbjuder amerikaner från att adoptera ryska barn. Jelena svarar att hon stöder beslutet, eftersom det finns exempel på adopterade barn som farit illa i USA.

På rysk tv berättas om ännu ett fall där ryska adoptivbarn farit illa i USA. Tidigare i år fick fallet stor uppmärksamhet. Under oklara omständigheter dog han hemma på gården hos sina adoptivföräldrar. I mars hölls en stor demonstration i Moskva som krävde att hans lillebror ska skickas tillbaka till Ryssland. Lagen som förbjuder amerikaner från att adoptera ryska barn är uppkallad efter pojken Dima Jakovlev som dog  efter att hans amerikanska adoptivpappa glömt kvar honom i en soldränkt bil.

– Vi vet allt om alla fall där barn farit illa i USA, vi vet vad deras föräldrar heter, vilket straff de fått eller inte fått. Men vi vet ingenting om barnen som far illa här, säger Aljona Sinkevitj.

Darja skulle ha fyllt fyra år i våras. Hon föddes i staden Nizjnij Novgorod 2009 och lämnades bort till barnhemmet genast eftersom hon hade Downs syndrom.

Förra året fick ett amerikanskt par syn på henne på en adoptionssajt och inledde den långa adoptionsprocessen – men så kom lagen och en dag såg de, var Darjas ansikte borta från adoptionssajten. Hon var död.

– Hon dog utan att hennes liv ens han börja, säger Aljona Sinkevitj.

– Ett barns liv börjar på riktigt först när det får kärlek och får vara en unik person. Något sådant fanns aldrig i hennes liv, men hon hade chans till det.

Lagen som förbjuder amerikaner från att adoptera ryska barn var ett politiskt svar på den så kallade Magnitskijlagen som den amerikanska kongressen röstade igenom förra året.

Advokaten Sergej Magnitskij dog, 37 år gammal, i ett häkte i Moskva hösten 2009 under oklara omständigheter. Det finns uppgifter som talar för att han misshandlades till döds. Innan han greps och häktades sa sig Magnitskij vara en stor förskingringshärva på spåren där tjänstemän inom polisen och skattemyndigheten berikat sig på skattebetalarnas bekostnad. Men i stället för att gå vidare med uppgifterna anklagades Magnitskij själv för ekonomisk brottslighet. I Moskva pågår just nu en rättegång mot den döde Sergej Magnitskij.

Den amerikanska Magnitskijlagen förbjuder inresa till USA och fryser eventuella tillgångar i USA för bland annat personer som anses bära skuld för advokatens död.

Den ryska ledningen blev rasande och sa att man inte accepterar att ett annat land lägger sig i en inre rysk angelägenhet. De svarade med en motsvarande lista över personer som inte längre är välkomna till Ryssland. Men man gick också längre än så och träffade på den allra ömmaste punkten – barnen.

Det är svårt att hålla borta tårarna när Aljona berättar om Vitalik, Dima, Albina och de andra som var så nära ett riktigt liv men som blev offer i ett världspolitiskt spel.

Hon ser bara en förklaring till hur det kunde bli så här, hur lagstiftarna kunde ta ett sådant beslut – den totala avsaknaden av moral.

– Det här betyder att vi, Ryssland, kan fatta vilka omoraliska lagar som helst. För den här lagen går emot internationell rätt och vår egen konstitution, säger Aljona Sinkevitj.

Flera av de amerikanska familjerna har vänt sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter för att få rätt till den adoption som de var så nära. Aljona Sinkevitj hoppas också på ett slutgiltigt utlåtande från den ryska högsta domstolen och hon hoppas att det i slutändan ska visa sig att människan faktiskt är god.

– Jag fortsätter att tro på att man kommer fram till en human lösning, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".