Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

FP vill införa lärlingsutbildningsystem

Publicerat fredag 5 juli 2013 kl 12.36
Utbildningen ska äga rum på en arbetsplats
(2:07 min)
Jan Björklund, FP, föreslår lärlingsutbildningar. Foto: Scanpix/Fredrik Sandberg

Folkpartiet föreslår nu att ett helt ny lärlingsutbildningsystem införs i Sverige, där en gymnasielärling ska kunna anställas och få lön enligt kollektivavtal.

Lönen ska till 80 procent betalas av staten. Folkpartiledaren Jan Björklunds förhoppning är att minst hälften av alla yrkesutbildningar på gymnasiet ha gått över till lärlingsutbildningar år 2020.

– När eleven är yrkeselev på gymnasieskolan, så ska en stor del av utbildningen äga rum på en arbetsplats, i stället för som idag i skolans lokaler. Då ska en elev också kunna vara anställd under den lärlingstiden i en form av lärlingsutbildning.

Regeringen har under de senaste åren byggt ut dom så kallade lärlingsutbildningarna på gymnasiet, som innebär att skolan och arbetsplatsen samarbetar om utbildningen.

Men Folkpartiet konstaterar själva idag i Almedalen att systemet inte varit helt lyckat. Det är ganska få som går på utbildningarna. Intresset hos arbetsgivare  varit för svagt, kommunen har haft varit för dåliga på att driva på så att det anordnas lärlingsutbildningar. Nu vill Folkpartiet ha i stället ett helt nytt system. Björklund har tagit intryck av andra europeiska länder.

Partiet vill införa ett en ny anställningsform, som man kallar gymnasial lärlingsanställning. Lönen ska utgå enligt kollektivavtal och staten ska stå för 80 procent av lönekostanden. Men arbetsgivaren har inte nån skyldighet att erbjuda lärlingen fast anställning efteråt.

– Om eleven inte längre är elev, så att säga, utan upphör, då upphör också den anställningen. Men poängen är ju ändå att det i väldigt många fall övergår fats anställning, men det är då ett nytt beslut att fatta att det ska bli fast.

Eleverna ska då få lön, under den tiden dom är på arbetsplatsen, med 80-procentigt statligt stöd, till arbetsgivaren. Varför måste arbetsgivarna har ett så stort stöd?

Ja, därför att under de här åren som eleven är lärling, tillför de ju inte så väldigt mycket till företaget. Många företag måste lägga ner mycket arbete på att utbilda de här eleverna, det är det som är vitsen. De ska ju inte gå där och jobba, utan dom ska lära sig jobbet. Det är en utbildning.

– Ska man få till stånd anställningar, som jag tycker är angeläget att få, så tror jag att det är nödvändigt att dom går in med ett anställningsstöd.

Men om arbetsgivare fortsatt kan ha lärlingar utan att de är anställda och kostar så mycket pengar, varför ska dom då vara intresserade?

– Ja för att  företag är intresserade av att rekrytera framtida arbetskraft, men jag tror att vi kommer att se få se att en del lärlingar är anställda och andra är elever och går på studiebidrag, och så fungerar det också i flera andra europeiska länder.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".