Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Shiamuslimerna besvikna trots segern

Publicerat måndag 14 februari 2005 kl 16.32

Iraks shiamuslimer fick flest röster i valet i Irak, 48 procent men man hade egentligen räknat med att få egen majoritet. Enligt valkommissionen deltog 8,5 miljoner irakier, vilket motsvarar 58 procent av de registrerade.

Den ledande shiamuslimska valalliansen i Irak fick nästan 50 procent av rösterna i valet för drygt två veckor sedan.

Det är mindre än väntat och shiamuslimerna tvingas nu hitta allierade bland andra befolkningsgrupper för att bilda regering. Det kan till exempel betyda att islam får en mindre roll i det irakiska samhället än vad shiamuslimernas ledare ayatollah Sistani tänkt sig.

Sämre än väntat
Shiamuslimerna, som tidigare var förtryckta i Irak, är valets segrare, men det gick ändå något sämre än väntat. Deras vallialliansen hade hoppats på att få 60 procent av rösterna.

För att kunna bilda regering krävs det emellertid i praktiken hela två tredjedels stöd i den nyvalda nationalförsamlingen.

Shiamuslimerna måste under alla omständighetyer få med sig andra grupper. De mest naturliga allierade är kurderna, vars valallians också gick mycket bra med 25 procent av rösterna.

Hårda förhandlingar
Vad som väntar nu är därför hårda förhandlingar där bland annat premiärminister och presidentposten och andra viktiga befattningar ska fördelas.

Att det blir någon form av koalitionsstyre innebär sannolikt också att det blir en mer uttunnad politik än om shiamuslimerna ensamma hade fått styre. Kurderna är till exempel generellt mer sekulärt inriktade.

Men shiamuslimerna måste också på något sätt få med sig sunnimuslimerna, som i stort sett inte alls deltog i valet, antingen för att de aktivt bojkottade det eller för att de inte vågade av rädsla för våldsdåd.

Sunniterna var under Saddam Hussein och även tidigare den härskande befolkningsgruppen i Irak, men riskerar är nu att marginaliseras. Shiaalliansen hoppas att ledande sunnimuslimer nu i efterhand ska ansluta sig till den politiska processen så att landet inte förblir splittrat.

Det är inte minst viktigt eftersom den nya nationalförsamlingen först och främst ska arbeta fram en ny författning för Irak.

Kan stoppa grundlagen
Varje befollningsgrupp har i praktiken vetorätt. Om inte sunniterna blir nöjda med konstitutionen kan de stoppa den i den folkomröstning, som är planerad till i höst. Därför är det viktigt att snabbt kunna ta hänsyn till deras synpunkter.

I konstitutionen ska man bestämma sådana viktiga saker som vilken roll islam ska ha i Irak, hur oljan ska fördelas och om Irak ska vara ett starkt centraliserat land eller en federal stat, där varje befolkningsgrupp har starkt självstyre. Många svåra frågor att lösa i de förhandlingar som nu stundar.

Säkerligen kommer USA att spela en viktig roll bakom kulisserna. USAs inflytande är fortsatt mycket starkt, och vilken regering som än tillträder så kommer den att behöva förlita sig på den amerikanska armén.

Men den nya regeringen kommer att ha en helt annan legitimitet, både i Irak och gentemot omvärlden, än den avgående regeringen, som i praktiken tillsattes av USA.

Det är det bestående resultat av det historiska valet i Irak.

Sten Sjöström
sten.sjostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".