Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nya gentester hittar fler sjukdomar

Publicerat lördag 27 juli 2013 kl 14.25
Ger mer information än det som eftersöks
(2:24 min)

Det tekniska utvecklingen av gentester gör att man nu hittar sjukdomar som man egentligen inte letar efter. Därför utarbetas nu europeiska riktlinjer för hur all överskottsinformation, som kan vara livsavgörande, skall hanteras.

– Vi kan hitta en förändring i en bröstcancergen, eller en gen kopplad till demenssjukdom eller hjärt- kärlsjukdom eller något annat som kan vara irrelevant för barnet, men som kan vara väldigt relevant för föräldrarna och deras sjukdomsrisker, säger docent Ulf Kristoffersson vid Genetiska kliniken i Lund.

Till skillnad från dagens gentester, där man tittar på en gen i taget, så innebär de nya gentesterna att många gener analyseras samtidigt. Det leder i sin tur till att analyserna ger betydligt mer information än det som eftersöks.

De nya gentesterna kommer att bli ett viktigt inslag i sjukvården och innebär bland annat att cancerbehandlingar kan effektiviseras och skräddarsys efter patienterna genetiska förutsättningar att svara på olika behandlingar.

– Det kommer utan tvekan att påverka väldigt mycket av diagnostiken inom hälso- och sjukvården, säger Kristoffersson.

All den genetiska information som testerna ger ställer stora etiska krav på läkarna.

– Hela familjen är ju involverad eftersom du har fått dina arvsanlag från dina föräldrar och delar dem med dina syskon och barn, säger Ulf Kristoffersson.

Dilemmat är att om man till exempel försöker hitta en förklaring till en missbildning eller ett funktionshinder hos ett barn, så kan gentestet samtidigt visa att föräldrarna bär på arvsanlag till olika sjukdomar. Det kan röra sig om sjukdomar det finns behandling för, men också sjukdomar som inte kan behandlas.

– Som demenssjukdomar där vi idag inte har någon botande behandling, utan vi kan bara säga att den här förändringen finns och du kommer med stor sannolikhet  att drabbas av detta i yngre ålder än du kanske hade förväntat dig, säger Kristoffersson.

Ulf Kristoffersson har tillsammans med genetiker i den Europeiska Organisationen för Humangenetik tagit fram riktlinjer för hur överskottsinformation från de nya gentesterna skall hanteras.

I USA skall en patient alltid informeras om man upptäcker ett arvsanlag till en sjukdom som är behandlingsbar.

Den europeiska modellen är något annorlunda och innebär att inga gentester skall genomföras utan att patienten informerats om vad gentesterna kan komma att visa och att det sedan är patienten som avgör vad han eller hon vill veta.

– Du skall alltid ha rätt att avstå från kunskap även om du vet att du i ett senare skede kan komma tillbaka och hämta den kunskapen, så skall du själv kunna välja när och vad du vill veta, säger Ulf Kristoffersson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".