Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Blandade reaktioner på Högsta domstolens beslut

Publicerat tisdag 16 juli 2013 kl 16.26
Anpassning till EU-lagstiftningen
(2:13 min)

I dag kom beslutet att tidigare skattebrottslingar som både krävts på skattetillägg och dömts till fängelse kan släppas från fängelse och kräva skadestånd från staten. Förbudet mot dubbelbestraffning ska gälla retoraktivt, från och med februari 2009.

– Det här är så att säga en följd av ett tidigare beslut i sommar, som är ett avgörande av hela högsta domstolen som gick ut på att en och samma fysiska person inte kan dömas för ett skattebrott när personen har fått skattetillägg för samma oriktiga uppgift.

Det beslut som kom från Högsta domstolen i dag innebär alltså att förbudet om dubbel bestraffning ska gälla retroaktivt, det vill säga även bakåt i tiden.

Detta är en anpassning till EU-lagstiftningen och betyder att hundratals dömda skattebrottslingar nu kan släppas från fängelse och ha rätt till skadestånd från staten.

Det beslut som kom i dag och som också blir vägledande, handlar om en 50-årig man som nu fått resning efter att tidigare ha krävts på skattetillägg och dömts till fängelse för bland annat skattebrott.

– Jag tycker att det visar att högsta domstolen uppehåller de rättsstatliga principerna och värnar om de mänskliga friheterna och rättigheterna, säger Högsta domstolens ordförande Marianne Lundius när hon förklarar varför hon är nöjd beslutet.

Men Anders Perklev, riksåklagare, är förvånad över att de som dömts både till straffavgift och fängelse för skattebrott bakåt i tiden, ska kunna få sina domar omprövade.

– Jag är lite förvånad att man nu har kommit fram till att det nu ska gälla retroaktivt från februari 2009. För som Högsta Domstolen själv konstaterar, framgår inte detta ur våra regler i rättegångsbalken.

Morgan Johansson, socialdemokrat och ordförande i justitieutskottet, är kritisk till att svensk lag inte ändrats tidigare.

– Redan 2009 då den första vägledande domen kom, skulle man ha tillsatt en utredning och tittat på hela lagstiftningen. Nu satt regeringen och sov i fyra år. Det är en praktskandal, skulle jag vilja säga.

Men Mikael Lundholm, statssekreterare på finansdepartementet, tycker inte att man är för sent ute, och hänvisar till en utredning i ämnet som blir klar i höst.    

– Jag tycker inte att man har varit senfärdig, utan man agerat innan det var klarlagt att det svenska systemet stred mot de europeiska reglerna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".