Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Konkurrensverket vill ha skärpt bankkonkurrens

Publicerat onsdag 17 juli 2013 kl 15.57
"Oligopol med fyra totalt dominerande banker"
(1:56 min)

Storbankerna har lämnat sina kvartalsrapporter och alla levererar miljardvinster. Men det lär inte bli billigare för bankkunderna.

Konkurrensverket tycker att konkurrensen måste skärpas.

– Ytterst handlar detta om att konsumenterna måste bli bättre på att ta tillvara sina intressen. Där är det väl frågan om konsumenterna egentligen har den förmågan alla gånger att kunna välja mellan olika erbjudanden, säger Gunnel Schön.

Konkurrensverket klagade i en rapport i juni på svag konkurrens mellan bankerna och kallade bankmarknaden för ett oligopol med fyra totalt dominerande banker. Nu vill verket att kunderna ska få besked av sin bank, varje år, om exakt hur mycket man betalat i avgifter för olika tjänster.

Dessutom borde det inte vara tillåtet för bankerna att erbjuda komplexa pakettjänster. Och kunderna måste bli mer otrogna.

– Otrogen. En bank som sitt bolåneinstitut. Spara någon annanstans, säger Gunnel Schön.

Bakgrunden är förstås att det är strålande tider, lysande tider för storbankerna SEB, Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Så här har vd:arna Annika Falkengren på SEB, Michael Wolf på Swedbank och Christian Clausen på Nordeakoncernen låtit de senaste dagarna.

– Ur konkurrensperspektiv ser vi ju gärna att man är otrogen att man har flera banker så att säga, och använder ett institut som sitt bolåneinstitut och sparar någon annanstans, säger Gunnel Schön.

Tillsammans har bankerna tjänat 23 miljarder på tre månader, eller 250 miljoner – om dagen.

Nordea är störst och drog in drygt 9 miljarder, de andra runt 4,5 miljarder var.

Alla gick bättre än vad de analytiker som följer bankerna väntat sig, utom Swedbank, som var några procent sämre än väntat.

Gösta Carlberg på oberoende Aktiespararna tror inte på några sänkta bankavigifter till följd av vinsterna. Snarare går pengarna till aktieutdelningar. Och högre så kallade kapitalkrav – att bankerna måste ha mer pengar i skattkistan för att klara eventuella kriser.

– Bankerna måste tjäna mer pengar för att svara upp mot höga kapitalkrav som inte minst svenska politiker med Anders Borg i spetsen faktiskt driver,  vi vill ju ha hårdare krav i Sverige jämfört med övriga Europa. Lite är det här också att bankerna förbereder sig för vad som komma skall, säger han. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".