Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Information om vård hjälper unga som förlorar förälder i cancer

Publicerat onsdag 24 juli 2013 kl 03.05
"Otroligt att vi hittar så starka samband"
(2:23 min)
Barn som känt tillit till vården löpte en risk på elva procent att drabbas av måttlig till svår depression senare i livet. Den siffran var tjugofem procent bland dem som inte känt tillit till vården. Foto: Claudio Bresciani/Scanpix.

Den psykiska hälsan hos tonåringar som förlorat en förälder i cancer påverkas av vilken information de fått från sjukvårdspersonalen under förälderns sista vecka i livet. Det visar en ny studie från Karolinska institutet. Barn som inte känt tillit till förälderns vård löpte en mer än dubbelt så stor risk att drabbas av depression senare i livet.

– Det är otroligt att vi hittar så starka samband. När jag intervjuade ungdomar inför den här studien var det så tydligt att många hade frågor kring vad som egentligen hade hänt. Om sjukvården verkligen försökt rädda föräldern, eller om man liksom bara hade låtit det gå, utan att göra någonting, säger Tove Bylund Grenklo, beteendevetare och forskaren bakom studien.

I studien ingår över 600 unga som var mellan tretton och sexton när de förlorade en förälder i cancer. Det är den första stora studien om barns egna upplevelser av vården av en svårt sjuk och döende förälder.

En ansvarig läkare kan ha ett samtal med barnet när en förälders bortgång är nära förestående, där barnet kan få förklaringar kring sjukdomen och behandling, och varför behandling inte längre fungerar.

Om ett sådant samtal förs har det stor betydelse för barnets tillit till att föräldern fått en god vård – och även barnets psykiska hälsa flera år efteråt.

Barn som känt tillit till vården löpte en risk på elva procent att drabbas av måttlig till svår depression senare i livet. Den siffran var tjugofem procent bland dem som inte känt tillit till vården. Det visar studiens resultat, som publiceras i tidskriften Journal of Clinical Oncology.

– De som verkade ha allra sämst tillit var de som bara hade träffat läkaren efteråt. Jag tror inte man ska ta det som intäkt för att det är bättre att inte ha något samtal alls. Snarare tror jag att man ska ta det på ännu större allvar; behovet av att bjuda in familjen och berätta – och kanske bjuda in till två möten, säger Tove Bylund Grenklo.

I hälso- och sjukvårdslagen finns ett tillägg från januari 2010, som säger att hälso- och sjukvården särskilt ska beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder är allvarligt sjuk.

Det är vårdpersonalens ansvar att identifiera vilka behov en patients barn har av information och stöd, och barn som anhöriga finns också med i Socialstyrelsens kunskapsstöd för vård i livets slutskede. Ändå finns det mycket sjukvården kan göra bättre, säger Tove Bylund Grenklo.

– De kan ha mycket bättre struktur. Tydliga rutiner behövs för hur vi stöttar familjer till svårt sjuka och döende patienter. Om man har kontaktpersoner i vården, och berättar för barn att det finns kontaktpersoner som de kan ringa om de har frågor, vore det ett enormt framsteg, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".