Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Många frågor efter att Hizbollah terrorstämplats

Publicerat tisdag 23 juli 2013 kl 13.23
En symbolhandling
(1:59 min)

EU:s beslut att terroriststämpla Hizbollah militära gren väcker många frågor om vilken betydelse det har för den här Libanonbaserade organisationen.

En av Hizbollah  främsta ledare Naim Qassem har i en intervju med tidningen Los Angeles Times sagt att det är samma ledarskap som styr organisationens politiska gren som också styr dess väpnade kamp mot Israel.

Det kan alltså vara ganska besvärligt att skilja det politiska Hizbollah från det militära. Vilket gör eventuella sanktioner svåra att genomföra. Skall till exempel organisationens alla tillgångar i EU frysas? Eller går det att urskilja pengar som används för till exempel vapen från de som går till Hizbollahs sociala hjälpverksamhet eller till dess politiker som deltar i Libanons politiska liv.

Här kommer EU-ländernas olika underrättelsetjänster att sättas på prov. Och går det att stoppa de penningsinsamlingar som Hizbollah ägnar sig åt i europeiska länder?

Enligt tidningen Jerusalem Post finns det åtminstone 30 moskéer och andra grupper bara i Tyskland som samlar in pengar till Hizbollah. Går de pengarna till vapen eller används de för att köpa mat och mediciner till behövande?

Det här blir inte lätt att avgöra. Men Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har en lösning på det problemet och det är att terrorstämpla hela Hizbollah vilket han föreslår samtidigt som han tackar den europeiska unionen för terrorstämplingen av den militära verksamheten.

I mångt och mycket tycks EU:s åtgärd vara mer en symbolhandling än ett försök att knäcka den väpnade delen av Guds Parti som Hizbollah betyder.

Det kan också vara EU:s sätt att visa sitt missnöje med att organisationen har gått in på regeringsstyrkornas sida i inbördeskriget i Syrien. EU:s tanke kan möjligen också dämpa ilskan i Israel över att unionen i fortsättningen undantar Västbanken, östra Jerusalem och Golan från de avtal man skriver med den judiska staten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".