Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

390 tusen miljarder kronor för ett smält Arktis

Uppdaterat onsdag 24 juli 2013 kl 17.37
Publicerat onsdag 24 juli 2013 kl 14.52
"Ibland hjälper det om man försöker uttrycka detta i pengar"
(2:15 min)
Issmältningen kopplas av forskare till den globala uppvärmningen. Foto: Scanpix

De smältande havsisarna kring Arktis kan medföra enorma utsläpp av metangas från havsbottnen. Kostnaderna för detta kan bli 390 tusen miljarder kronor – ungefär lika mycket som det samlade värdet på världsekonomin förra året. Det hävdar forskare från universiteten i Cambride och Rotterdam i en studie som presenteras i tidskriften Nature.

Gale Whiteman är en av forskarna bakom studien och hon säger att det hela är en tidsinställd bomb. Hon tycker att frågan om metangas inte uppmärksammats tillräckligt och att det är viktigt att världens ledare verkligen diskuterar vilka effekterna blir och vad vi kan göra för att förhindra det.

Det forskarna nu har gjort är att titta på hur mycket klimatförändringarna på Arktis kan komma att kosta. Hittills ha diskussionerna om ett varmare Arktis mycket handlat om ökade möjligheter att utvinna olja och gas och nyöppnade rutter för fartyg.

Men det finns en baksida. Metangas har börjat frigöras från havsbottnen när permafrosten där tinat. Detta på grund av att isarna utanför den sibiriska kusten minskar och havstemperaturen ökar.

Man uppskattar att omkring 50 miljarder ton metangas finns inkapslade i havsbottnen och enligt forskarna skulle kostnaderna för att hantera de här utsläppen landa på hisnande 390 tusen miljarder kronor. Metangasen kommer nämligen i så fall öka på uppvärmningen av klimatet kraftigt.

Men Örjan Gustafsson, professor vid Stockholms universitet och expert på metanutsläpp i Arktis, säger att de beräkningar bygger på ett värsta scenario, som inte är det mest sannolika. Därför blir resultaten överdrivna.

Men han tycker ändå att det är intressant att lyfta frågan. Det behövs betydligt mer kunskap om riskerna med uppvärmningen av Arktis:

– Det här är den typen av de största och osäkraste områdena som finns inom klimatforskningen. För att bedöma riskerna av klimatförändringar för samhällen och den globala ekonomin måste vi minska osäkerheten, säger Örjan Gustafsson.

Den nya studien i Nature bygger på samma metod som den så kallade Sternrapporten från 2006, där klimatförändringens kostnader för världsekonomin beräknades. Tomas Sterner, som är professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, säger att det är bra att visa i kronor och ören vad miljöproblemen kostar, även om det finns osäkerheter:

– Ibland räcker det inte, för att nå beslutsfattarna, med att säga att det är ett allvarligt miljöproblem. Utan ibland hjälper det om man försöker uttrycka detta i pengar, säger Tomas Sterner.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".