Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler utländska fångar i svenska fängelser

Publicerat fredag 23 augusti 2013 kl 06.31
Advokat: Fördelar med fängelsetid i hemlandet
(2:19 min)
Under första halvåret 2013 inställde sig omkring 4 500 personer i ett svenskt fängelse, enligt Kriminalvårdens statistik. Av dem var 35 procent inte svenska medborgare. Foto: Leif R Jansson/Scanpix.

Aldrig tidigare har andelen utländska medborgare som döms till fängelse i Sverige varit så stor som nu.

Det här är ett problem, tycker regeringen. Förslag på hur fler ska kunna avtjäna straff i hemlandet hyllas nu av remissinstanserna.

Under första halvåret 2013 inställde sig omkring 4 500 personer i ett svenskt fängelse, enligt Kriminalvårdens statistik. Av dem var 35 procent inte svenska medborgare.

Det är en rekordhög andel – som kan jämföras med 2003 – då andelen var 25 procent. Men ökningen har varit som störst de senaste två åren.

Den här utvecklingen är oroande, tycker regeringen, som därför tillsatte en utredning där advokat Tobias Fälth satt med som expert. Enligt honom finns det flera fördelar med att sitta av fängelsetid i sitt hemland.

– Framför allt för att möjligheterna till att få en utslussning i samhället är bäst där. Alltifrån att det finns familj, framtida sysselsättning och ett socialt nätverk i stort. Den grundläggande tanken i hela den här utredningen har ju varit att det ska handla om en social återanpassning och det är då de humanitär skälen som varit i förgrunden, säger Tobias Fälth.

Att i dag överföra en fånge från svenskt fängelse för att avtjäna straffet i hemlandet är omständligt, enligt utredningen. Årligen överförs bara runt 50 personer till länder utanför Norden.

Men i utredningen föreslås flera lagändringar som effektiviserar överföringarna – och som remissinsatserna nu reagerar mycket positivt på.

Framförallt förslaget om att överförandet inte ska hanteras på politisk nivå hos justitiedepartementet, utan på myndighetsnivå hos domstolar.

– Därför vi anser att det är av ganska stor grundläggande principiell betydelse att regeringen inte blandar sig i beslut angående enskilda individer. Att det inte ska finnas några politiska dimensioner i den här typen av frågor, säger Madelaine Seidlitz som är jurist vid Amnesty.

Även Domstolsverket och Kriminalvården tycker att det är positivt att besluten inte ska tas av regeringen, utan avgöras i rättsinstans. För Domstolsverket handlar det om uppemot 100 nya mål per år att hantera, och därför kommer myndigheten behöva mer resurser.

Men att fler dömda brottslingar skickas till sina hemländer ställer också nya krav på ansvariga myndigheter, säger Madelaine Seidlitz..

– I den här typen av frågor kan det bli fråga om att en person ska hamna i ett land där såväl fängelseförhållande men kanske också personal har brister. Och där personer utsätts för olika former av kränkande behandling. Och för att kunna göra den bedömningen måste man förstås till att börja med ha kunskap om landet för att sen också kunna bedöma om en enskild individ skulle kunna vara i farozonen.

Fakta: Nyintagna fångar

År, Antal nyintagna fångar, av dem utländska medborgare, procent andel

2003, 10 721, 2 735 - 0.26

2004, 11 343, 3 003 - 0.26

2005, 10 656, 2 976 - 0.28

2006, 10 428, 2 903 - 0.28

2007, 9 829, 2 678 - 0.27

2008, 10 370, 2 951 - 0.28

2009, 9 805, 2 838 - 0.29

2010, 9 679, 2 809 - 0.29

2011, 9 463, 2 789 - 0.29

2012, 9500, 3127 - 0.33

jan-juni 2013 (6 mån), 4554, 1586 - 0.35

KÄLLA: Kriminalvården

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".