Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Omvärlden handfallen inför brutaliteterna i Syrien

Publicerat fredag 23 augusti 2013 kl 11.43
1 av 2
En man och en kvinna sitter och sörjer vid en död kropp efter den misstänkta gasattacken i Syrien. Foto: Scanpix.
2 av 2
Ekots Johan-Mattias Sommarström. Foto: Jussi Svensson/Sveriges Radio.

Efter två och ett halvt år av stridigheter i Syrien, som blivit värre ju längre tiden gått, som gett upphov till en enorm flyktingvåg och som blivit den största humanitära insatsen i modern tid, står omvärlden handfallen inför brutaliteterna.

Hundratals döda civila och flera tusen skadade under bara några timmar. Bilderna från det som antas vara en gasattack har upprört omvärlden och än en gång har länder som Storbritannien, Frankrike och Turkiet krävt ett omedelbart agerande för att på stopp på våldsspiralen i Syrien.

Skarpa fördömanden, embargon och allvarsamma uttalanden med krav på eldupphör har skett för döva öron. Krav om flygförbudszoner, militärt ingripande och större hjälp till rebellerna har ekat ohörda.

Assads armésoldater slåss med livet som insats, de kan när som helst utsättas för ett bakhåll eller skottväxling. Rebellerna i FSA, sämre väpnade än sina motståndare, slåss inte längre bara mot regeringsarmén.

En ny fiende växer sig starkare i al-Qaida-anknutna al-Nusra-fronten och Islamic State of Iraq and the Levante (ISIS). De är jihadistkrigare från hela regionen och även andra länder som inte bara vill se al-Assad avsatt – deras huvudmål är att inrätta en islamisk stat i både Syrien och Irak.

Områden som lagts under dessa gruppers kontroll har försetts med stränga islamiska lagar, sharia-domstolar har inrättats och oliktänkande har fängslats och många har avrättats. Dessa grupper ligger också bakom en rad kidnappningar i norra Irak där utländska journalister och hjälparbetare anklagats för spioneri.

Både ISIS och al-Nusra har också gett sig på andra opponenter till Assad. I juli hölls till exempel flera hundra civila kurder i norra Syrien som gisslan i flera dygn och flera FSA-soldater, däribland högt uppsatta ledare, har dödats.

Under sommaren har nyheterna som sipprat ut från det krigshärjade landet varit få. En allmän trötthet bland medierna att rapportera om eländet och den oroväckande utvecklingen i Egypten har välförtjänt stått för uppmärksamheten från regionen.

Men samtidigt har striderna fortsatt, tusentals människor har under sommaren dödats, den materiella förstörelsen är så stor att den är svår att överblicka, världsarv har krossats och flyktingar fortsätter att välla ut från landets gränser.

Enligt FN:s flyktingsorgan UNHCR har över 1,9 miljoner människor flytt från Syrien, hälften av dessa är barn. Men kvar i Syrien finns ännu fler flyktingar, som driver från by till by i tröstlösa försök att sätta sig i säkerhet.

Huvudstaden Damaskus har de senaste månaderna fått ta emot ett oräkneligt antal flyktingar från landsbygden.

Omvärldens makthavare vet allt detta. De vet att människor lever under miserabla förhållanden, vet att det inte finns mat, vatten och mediciner för att ens täcka de basala behoven. De vet att civila dödas.

Varför är det då så svårt att få en lösning på konflikten?

En fredlig förhandlingslösning har varit prio ett, men varken rebellerna eller regimen har på allvar varit intresserade av att sätta sig vid förhandlingsbordet.

Regimen har med tydlighet förklarat att man inte tänker diskutera med terrorister, som man kallar sina motståndare. Rebellföreträdare har å sin sida gjort klart att man kan tänka sig fredssamtal, men först när Assad avgått. De tänker inte förhandla med presidenten som man kallar "tyrannen" och "våra barns mördare".

Ingen av parterna har på allvar visat förmågan att tänka bortom den egna agendan och i stället prioritera att få slut på det civila lidandet.

Skarpare praktiska åtgärder mot regimen har stoppats i FN:s säkerhetsråd av Kina och Ryssland som inte vill se någon form av militärt ingripande utan menar att det är upp till Syrierna själva att välja sin framtid.

För en utomstående kan det dock vara svårt att förstå just det argumentet då ju syrierna med all tydlighet visat att om det är något de går bet på just nu, är det att komma överens om landets framtid.

Rebellerna har vädjat till väst om bland annat tyngre vapen, militär hjälp och en flygförbudszon, men militär hjälp är kontroversiell.

Dels skulle tyngre vapen riskera att hamna i händerna på jihadisterna och gynna deras kamp för en shariastat och också på sikt riskera att användas mot mål i väst. Dels vill omvärlden inte gå emot säkerhetsrådet där Kina och Ryssland sätter stopp för allt militärt agerande.

Flera länder har nu börjat ge signaler om att det ändå kan bli aktuellt med militär hjälp eller någon form av inblandning. Både Storbritannien och Frankrike uttryckte i veckan att "inga alternativ är uteslutna" – en diplomatisk omskrivning för ökade möjligheter att till exempel ge mer hjälp till rebellerna.

Stora delar av omvärlden kräver en oberoende utredning, så i dag också Ryssland och Kina.

USA:s president Obama har tidigare talat om kemiska vapen som en "gräns" för ingripande, om det nu bevisas av oberoende granskare att det verkligen var en gasattack mot Damaskus förorter återstår det att se hur USA agerar när den gränsen i så fall är överträdd.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".