Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Dödsfall bland unga idrottare ska stoppas

Publicerat onsdag 23 februari 2005 kl 06.00

Efter flera dödsfall bland unga idrottare vill Riksidrottsstyrelsen förbättra stödet till landets idrottsföreningar. Det ska ske genom råd och riktlinjer om hur föreningarna kan arbeta förebyggande.

– Det handlar ju om liv och död och vi vill vara ett stöd för specialförbunden i hur de ska hantera det inom sin egen idrott, säger Karin Mattsson, vice ordförande i Riksidrottsstyrelsen.

Det som fått Riksidrottsstyrelsen att reagera är flera plötsliga dödsfall. I vinter har två pojkar på åtta respektive elva år avlidit när de spelat fotboll. En 15-årig ishockeyspelare dog under en match. I höstas avled en 16-årig basketspelare efter att ha kollapsat. Och det finns fler exempel från det gångna året.

Hjärtfel
Den återkommande förklaringen har varit hjärtfel. Och händelserna har följts av rekommendationer om hjärttester på ungdomar som idrottar regelbundet. Hur Riksidrottsstyrelsens rekommendationer till de 68 medlemsförbunden kommer att se ut är inte klart, men inom exempelvis elitfotbollen finns rådgivande direktiv från Svenska Fotbollförbundet om att EKG-testa alla spelare inför säsong.

Omkring 10 personer avlider varje år i Sverige i plötslig hjärtdöd när de idrottar. Karin Mattsson på Riksidrottsstyrelsen tycker att grundskolan borde ta ett större ansvar när det gäller barnen.

– Sådana olyckor skulle ju lika gärna ha kunnat inträffa på skolgymnastiken eller fritiden. Då borde skolhälsovården kunna svara för undersökningarna. Det är ju hälsoundersökningar som alla bör ha rätt till, inte bara de som är med i idrottsrörelsen.

Skolan kan inte ta ansvar
Men enligt Björn Kadesjö, som är barnläkare och vetenskapligt råd åt Socialstyrelsen i skolhälsofrågor, så är det inte rimligt att skolan tar på sig ett ökat ansvar för barns fysiska hälsa.

Det får sjukvården göra, säger han, eftersom skolhälsovården saknar tillräckliga resurser. Dessutom ligger skolhälsovårdens tyngdpunkt på psykosomatiska symptom, på svårigheter att klara skolmiljön och på inlärningsproblem.

– Betoningen i skolhälsovården måste nog ännu mer ligga på barns psykiska hälsa.

Jenny Waldem
jenny.waldem@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".