Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

13 barn har fötts efter äggdonation

Publicerat fredag 25 februari 2005 kl 04.00
Professor Outi Hovatta kontrollerar frysen med donerade ägg.

Sedan 1 januari 2003 har det varit tillåtet med befruktning via äggdonation i Sverige. Sedan dess har 13 barn fötts efter att deras mödrar fått ägg från andra kvinnor.

Men betydligt fler barn hade kunnat bli till, om det fanns fler kvinnor som kunde tänka sig att donera sina ägg. Det säger professor Outi Hovatta, vid fertilitetsenheten på Karolinska universitetssjukhuset.

– Vi hade beräknat att vi skulle hinna behandla ungefär 100 per år men så många hann vi inte förra året, säger hon.

Varför har det inte gått att behandla så många?

– Det är brist på donatorer och på andra resurser också, säger Outi Hovatta.

Äggdonationer görs idag på fyra svenska sjukhus, förutom Karolinska i Stockholm också Sahlgrenska i Göteborg, Uppsala universitetssjukhus och Linköpings universitetssjukhus.

50 graviditeter
Hittills har drygt 100 kvinnor fått ta emot ägg från en donator på de här klinikerna. Det har lett till runt 50 graviditeter, och hittills har 13 barn fötts.

Bristen på donatorer gör att väntan kan bli lång för de drygt 300 barnlösa par som nu står i kö för att få ägg från en donator. Minst 1 år och ibland upp till 2,5 år kan det ta.

För att få fler kvinnor intresserade av att donera sina ägg har Karolinska universitetssjukhuset bland annat annonserat i tidningar, säger Outi Hovatta.

– Vi har haft några annonser ute på högskolor och bibliotek och också annonserat lite i tidningar. Sedan försöker vi sprida informationen att donatorer verkligen behövs och att de är en stor gåva man kan ge till en annan kvinna, säger hon.

Ont om donatorer
Men trots att det idag är ont om donatorer är chefsöverläkare Svante Kjellberg vid kvinnokliniken i Linköping optimistisk.

Han tror att det kommer att bli lättare att hitta donatorer när det blir mer allmänt känt hur en äggdonation går till. Han jämför med hur det var när provrörsbefruktning var något nytt.

– I början var patienterna väldigt skräckslagna och tyckte att det var oerhört jobbigt. Man fick till exempel ha psykologkonsulter för att de skulle må bra. Men nu vet de flesta hur det är och accepterar det för att det är värt mödan. Förhoppningsvis kan det bli så med äggdonationer också, säger Svante Kjellberg.

Tove Svenonius
tove.svenonius@sr.se

Raina Medelius, SR Östergötland
raina.medelius@sr.se

Födda efter äggdonation

  • 1 barn på Sahlgrenska
  • 4 barn på Uppsala universitetssjukhus
  • 8 barn på Karolinska universitetssjukhuset

Ungefärlig kötid för donation

  • Linköping ca 1,5 år
  • Karolinska 1–2 år
  • Uppsala 1 år
  • Sahlgrenska 2–2,5 år

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".