Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Om svenskarna och de europeiska språken

Publicerat fredag 25 februari 2005 kl 10.59

I Europaåldern - märks Europa och de stora europaspråken på allvar i svensk TV?

Eller är det TV-amerikanismen som snart tömt universiteten på studenter i tyska och franska? Och som gjort att knappt en svensk journalist längre klarar en intervju på dessa språk?

Hur mycket gör TV för att minska det folkliga främlingsskapet för Europa? Är en kulturell Europaintegrationen rentav en hopplös kamp mot det tryck som mer och mer gör Sverige till amerikansk delstat?

I Dagens Nyheter dundrar Gustav Korlén, före detta professor i tyska, mot angloamerikaniseringen som en televisionens hjärntvätt. Korlén har fört egen statistik över vilka språk som talats i Sveriges Televisions programutbud det senaste året. 1230 program var engelskspråkiga, 78 franska och 53 tyska. Flera av de tyska kvalitetsprogrammen låg på usel sändningstid, finner också skribenten. Liksom att den senaste sommarens kulturdokumentärer helst saknade franska och tyska inslag.

TV-kritikern Kerstin Hallert har också dundrat mot en förment Europanegativism från svensk allmän-TV, och frågat sig varför också TV-styrelse och mediepolitiker tycks helt ointresserade av problemet.

Nyligen påstod i Östgöta Correspondenten rektorn vid Katedralskolan i Linköping, Gösta Björn, att svensk skolpolitik notoriskt missgynnar icke-engelska språkstudier. Som också kraftigt minskar. Att utbildningssverige och TV-Sveriges gemensamt tycks ha stannat för att engelska är det enda ickesvenska språk vi behöver. Europa i den djupare språkliga och kulturella meningen är snart en försvunnen kontinent i Sverige, menar artikelförfattaren.

Så långt kritikerna. Faktum är att svensk public servicedebatt och medieutredare genom åren nästan inte berört frågan om andelen europeiskt programinnehåll. Fördelningsdiskussionen har genomgående handlat om andelen svenskt programinnehåll och programinnehåll fördelat på olika delar av landet.

Från Granskningsnämnden för radio och TV uppger man att sändningstillstånd och radio-TV-lag ändå talar om väsentlig andel programinnehåll av europeiskt ursprung och att en större del av omvärlden än idag bör speglas.

Programdirektör Leif Jacobsson har en helt annan bild och statistik än kritikerna. Jacobsson hävdar att SvT-utbudet idag rymmer mer europamaterial än USA-material. Att den tyska och franska andelen program ökat i SvT-utbudet. Att filmutbudet under hans och filmchefen Per Ögrens tid blivit kulturellt bredare.

När det gäller kritiken att man faktiskt sällan uppfattar språk som tyska och franska talade i SvT säger Jacobsson att man ofta väljer att lägga svensk speakerröst över dessa program.

SvT:s programdirektör Lars Jacobsson anser dock också att kvaliteten på den anglosaxiska marknaden av kulturprogram och fiktion genomgående är väldigt mycket högre än vad man finner av motsvarande produktion i Tyskland och Frankrike.

SvT deltar medvetet i europeiseringen, är ändå Jacobssons slutsats.

Sist måste sägas att det svenska TV-utbudet allmänt sen några decennier svällt ut så att SvT:s dominans inte längre är så självklar. Att läsa programtablåerna en genomsnittlig dag för kanaler som trean, fyran eller femman blir en nästan parodisk uppvisning i ensidig USA-produktion. En beräkning redan för 15 år sen visade en andel av fiktionen i det totala svenska TV-utbudet på mer än 85 procent.

Den som idag går in i en genomsnittlig svensk videobutik och frågar efter hyllorna med tysk eller fransk film möts inte sällan av helt oförstående eller uppgivna miner. Den anglosaxiska dominansen på biorepertoaren har sen lång tid pendlat mellan 80 och 90 procent. På populärmusiksidan är som bekant engelskan numer normalspråk även för svenska skivartister.

Mer europaintegrerade än så är vi inte i Sverige 2005. Kulturkrönikan sätter punkt.

 Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".