Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hård kritik mot förslag att slopa åtgärdsprogram

Publicerat onsdag 9 oktober 2013 kl 17.56
"Vi är mycket kritiska till förslaget"
(2:11 min)
Utbildningsminister Jan Björklund säger i en skriftlig kommentar att regeringen håller på att omarbeta förslaget. Foto: Leif R Jansson/TT.

Nu kommer mycket hård kritik mot förslaget att skolorna ska sluta göra åtgärdsprogram för elever som behöver särskilt stöd i skolan.

Det är inte bara organisationer som företräder elever i behov av stöd som är emot förslaget, även skolmyndigheterna säger att svaga elever drabbas och likvärdigheten minska.

Peter Ekborg är biträdande generaldirektör på Skolinspektionen.

– Ja vi är mycket kritiska till förslaget och avråder från att införa den här typen av reglering, säger han.

För att minska lärarnas administrativa arbete, föreslog en arbetsgrupp på utbildningsdepartementet i somras att slopa åtgärdsprogrammen för elever i behov av särskilt stöd. Bara när föräldrar krävde det, skulle deras barn få åtgärdsprogram.

I dag är det lag på att rektorn måste besluta om ett åtgärdsprogram när skolan tror att en elev inte kommer att klara godkänt i ett ämne.

Poängen med programmet är att utreda vilket slags stöd eleven behöver, i stället för att bara ge lite mer allmän hjälp under lektionerna, vilket sällan hjälper en elev med dyslexi, till exempel.

Det är mycket ovanligt att alla fyra expertmyndigheterna på skolområdet, Skolverket, Skolinspektionen, Skolväsendets Överklagandenämnd och Specialpedagogiska Skolmyndigheten är så kritiska till ett föreslag till reform från utbildningsminister Jan Björklunds departement.

Alla tycker att det är fel att skolorna föreslås sluta att göra åtgärdsprogram och att det bara ska ske för de elever vars föräldrar begär det. Det befaras drabba de andra eleverna – vars föräldrar inte förmår att föra deras talan.

De skriver också att

- Det blir ökad risk för godtycke och slentrian

- Det saknas konsekvensanalys ur ett barnrättsperspektiv

- Att likvärdigheten äventyras och rättssäkerheten försämras.

Bland andra remissvar som hittills kommit in är Lärarnas Riksförbund och Skolledarna positiva, medan handikappförbunden bland annat är kritiska till att utredningen fokuserar på lärarnas situation och inte elevernas och många organisationer och föreningar som företräder elever med olika neuropsykiatriska funktionshinder är både kritiska och upprörda över departementsutredningen.

Eftersom Skolverkets allmänna råd om hur skolorna bör arbeta med åtgärdsprogrammen nyss har kommit, tycker Specialpedagogiska Skolmyndigheten att man bör avvakta med förändringar tills lärarna börjat tillämpa råden, då blir nog inte arbetet med åtgärdsprogram betungande för dem.

Utbildningsminister Jan Björklund är i Sydafrika men säger i en skriftlig kommentar att regeringen håller på att omarbeta förslaget, remissyttrandena  ska vägas in, men huvudinriktningen att kraftigt minska på byråkratin kring stödundervisningen i skolan ligger fast.

Greger Båth, Generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten, om att bara barn till föräldrar som kräver det, ska få åtgärdsprogram.

– Rätten till stöd får inte bli beroende av föräldrarnas resurser, ork och engagemang. Skolan har en kompensatorisk roll, den är viktig i det här sammanhanget, tror vi att det finns en viss risk för att den uttunnas, med ett sådant här system, säger Greger Bååth.

Bengt Hansell

bengt.hansell@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".