Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stora skillnader mellan länen i synen på landsbygdens tillväxt

Publicerat måndag 28 februari 2005 kl 07.05

Det skiljer mycket mellan länen när det gäller hur stor vikt man lägger vid frågor som rör landsbygdens tillväxt. Det skriver Glesbygdsverket i en rapport som regeringen får på måndagen.

– Det bor över två miljoner människor i de här områdena; glesbygd, landsbygd och skärgård. Att inte räkna den insatsen som görs för tillväxten är att slösa med resurser, säger generaldirektör Kerstin Wallin.

Utvecklingsfrågor för dem som bor på landet hanteras olika av samhällsplanerare på olika ställen i landet.

Dalarna tillhör de bästa
Bäst på att ta med landsbygdsfrågor i sin planering är man, enligt Glesbygdsverket, i Dalarna, Västmanland, Gotland, Kalmar och Jämtlands län.

Till exempel försöker man i Jämtland planera för hur den offentliga och kommersiella service kan samverka.

Kerstin Wallin vill följa upp det som sker och informera så att fler som på sin hemort får problem med till exempel service kan få goda råd från annat håll.

– Att man i byns regi tar var på och driver service. Det finns många exempel på där man har gått ihop och bildat kooperativa föreningar som tar över servicen. Utveckling kan handla om så mycket, till exempel att jobba med sin skola och barnomsorg, att få samhörighet i byn, säger hon.

Beskrivit villkoren för män och kvinnor
Länen har också beskrivit för Glesbygdsverket hur villkoren ser ut för män och kvinnor på landet.

Flera län har projekt för kvinnligt företagande, andra påpekar att kvinnor till exempel är mer beroende än män av bra kollektivtrafik, vilket saknas på många håll i landet. Ett exempel på vad som händer när jämställdhet behandlas för sig och inte ingår i samhällsplaneringen.

I Norrbotten är både yrkesval och pendlingsmönster så uppdelad mellan könen, att länsstyrelsen i Norrbotten har tillsatt en arbetsgrupp som ska stödja jämställdhet.

Ingen nationell samordning
Att det skiljer i handläggningen av landsbygdsfrågor mellan olika delar av Sverige beror på att det saknas nationell samordning, tror Kerstin Wallin.

– Idag har vi ingen direkt nationell politik för landsbygden, säger hon.

Vad skulle det göra för fördel med en sådan politik?

– Det är en signal för att detta är viktigt. Länen jobbar med de uppdrag de får från staten och regeringen, likväl som vi gör.

Finns det inte risk för att det blir väldigt mycket välvilja och ordalydelser och ingenting annat?

– Det viktiga är vad man gör men om inte har något stöd någonstans då blir det bara dem som verkligen som gör det. Vi tycker det är viktigt att alla gör det, säger Kerstin Wallin på Glesbygdsverket.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".