Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Miljoner att tjäna på särskilt stöd i skolan

Publicerat måndag 16 december 2013 kl 06.00
"Behöver lyfta blicken"
(3:02 min)
Barnet på bilden har inget med serien att göra. Foto: Martina Holmberg/Sveriges-Radio

Kommuner skulle kunna tjäna miljoner på bara några år genom stödinsatser åt elever för en mindre summa. Det menar bland andra nationalekonomerna Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson i en rapport till regeringen. Problemet är att skolans kostnader först längre fram blir till vinst eller förlust i andra delar av kommunernas budget, förklarar Ingvar Nilsson.

– Det mänskligt och ekonomiskt kloka ur ett helhetsperspektiv för kommunen att satsa på barnen tidigt, är för en skolchef med ett budgetansvar en dålig affär. Så ofta blir det att man silar mygg och sväljer kameler, man spar på de här tämligen billiga insatserna under låg- och mellanstadietiden för barnen och sedan får man ohyggligt höga kostnader i tonårstiden. Men de drabbar socialtjänsten i ett helt annat konto vid en helt annan tidpunkt, säger Ingvar Nilsson.

Efter vår granskning av särskilda stödinsatser för elever med till exempel koncentrationssvårigheter eller någon typ av funktionsnedsättning kan kommunens ansvariga, oavsett politisk partitillhörighet, behöva lyfta blicken, menar nationalekonom Ingvar Nilsson.

Att många skolor jobbar med att hålla budget är ingen nyhet. Så här sa till exempel Monica Avås moderat ordförande i skolnämnden i Enköping förra veckan efter beslut om nedskärningar som kan handla om 30-40 tjänster i skola och förskola.

– Vi har fått en tilldelad ram av kommunfullmäktige och den har vi att rätta oss efter. Det finns inga andra pengar i dagsläget, säger Monica Avås.

Det går inte att göra så mycket helt enkelt?

– Nej beslutet är fattat. De här pengarna har vi fått oss tilldelade och de får vi göra så bra skola det bara går utav, säger Monica Avås.

Unga med någon fysisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är överrepresenterade bland arbetslösa som behöver stödåtgärder efter skolan, enligt Försäkringskassan och Socialdepartementet.

Efter ett projekt under tre terminer i Halmstad, Växjö och Kalmar har Hjälpmedelsinstitutet kommit fram till att tekniska hjälpmedel som datorprogram som omvandlar text till tal till exempel kan bidra till att fler får fullgoda betyg. Och nationalekonom Ingvar Nilsson ser att tiden det annars kan ta att nå jobb efter skolan kostar samhället och kommunerna så mycket mer än stödet.

– Om det här leder till att en ung kille eller tjej får ett inträde på arbetsmarknaden två år senare än vad han eller hon annars skulle om han eller hon fått ett bra stöd, då är prislappen för samhället på det där ungefär en miljon kronor. Låt oss leka med att det här är en ung kille som har någon form av kognitiv inlärningssvårighet som man kan hantera med tekniska hjälpmedel. Då har vi ju sett att kostnaden för en sådan investering är ungefär 25 000 kronor. Det vill säga en fyrtiondedel av vad det kostar om vi misslyckas, säger Ingvar Nilsson.

– Alla som jobbar med barn och unga känner ju till det här utifrån det professionella perspektivet, till och med de som sitter i utbildningsnämnden som politiker vet det. Men det här har inte trängt fram till kommunstyrelser och ekonomistyrningen i kommunerna därför att vi har fram till nu inte haft styr- och uppföljningssystem som har lyckats fånga de här effekterna, säger Ingvar Nilsson.

Med systematisk, forskningsbaserad evidens, som Ingvar Nilsson uttrycker det går det förstås inte att veta att särskilt stöd ger de här effekterna i varje fall. Men i de projekt de följt ser de många unga det gjort skillnad för, och av ett hundratal elever kan det räcka med att det hjälper en vidare för att en kommun ska vinna på det, säger han.

Flera kommuner har också börjat tänka mer så här. Anna Hed är centerpartistisk ordförande i Moras för- och grundskolenämnd.

– Vad forskningen visar det är att ju tidigare insatser man gör ju bättre resultat kan man se längre fram. Så nu försöker vi rikta insatserna så tidigt som möjligt, och det är inte omöjligt att det finns stödjande insatser redan i förskolan. Och det är något som på sikt kommer att märkas. Men det är ett nytt och annorlunda sätt att arbeta på, säger Anna Hed.

Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.