Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hemlösa EU-migranter i 67 kommuner

Publicerat måndag 23 december 2013 kl 05.29
"Alla vill ju kunna ta en dusch ibland"
(2:30 min)
1 av 5
Mariana är en av många fattiga EU-migranter i svenska kommuner. Foto: Lisa Linder Lindberg/P4 Värmland. Grafik: Liv Widell.
Mihaela Dulca bor på ett härberge i Borås. Foto: Joel Wendle/Sveriges Radio.
2 av 5
Mihaela Dulca bor på ett härberge i Borås. Foto: Joel Wendle/Sveriges Radio.
Ett 70-tal rumänska romer har tältat i en skogsdunge i Borås under hösten. Foto: Joel Wendle/Sveriges Radio.
3 av 5
Ett 70-tal rumänska romer har tältat i en skogsdunge i Borås under hösten. Foto: Joel Wendle/Sveriges Radio.
Ett 70-tal rumänska romer har tältat i en skogsdunge i Borås under hösten. Foto: Joel Wendle/Sveriges Radio.
4 av 5
Ett 70-tal rumänska romer har tältat i en skogsdunge i Borås under hösten. Foto: Joel Wendle/Sveriges Radio.
Ett 70-tal rumänska romer har tältat i en skogsdunge i Borås under hösten. Foto: Joel Wendle/Sveriges Radio.
5 av 5
Ett 70-tal rumänska romer har tältat i en skogsdunge i Borås under hösten. Foto: Joel Wendle/Sveriges Radio.

Fattiga människor från framför allt Östeuropa som lever i hemlöshet och i många fall tigger på gatorna, förekommer inte längre bara i de större städerna i Sverige. En enkät som Sveriges Radio gjort visar att 67 kommuner under det senaste året har haft hemlösa EU-migranter i kommunen.

Det handlar om medborgare från andra EU-länder som inte har uppehållstillstånd i Sverige, men som har rätt att vistas här tack vare den fria rörligheten inom EU.

En av dem är Mariana från Rumänien, som sitter på en filt utanför en klädbutik i Karlstad. 

– Jag vet inte hur jag säga det här, men vi sover  utomhus, berättar hon.

Mariana och hennes man spelar musik på gatorna för att få ihop pengar till familjen. Ibland sover de i en bil. Barnen är kvar i Rumänien.

Karlstad är en av 67 kommuner som i Sveriges Radios enkät uppger att det under det senaste året har uppehållit sig EU-medborgare som lever som hemlösa i kommunen. Enkäten har skickats till samtliga Sveriges 290 kommuner och 222 kommuner har svarat.

Enkätsvaren visar också att tiggeri i dag är utbrett i Sverige, 44 kommuner har svarat att det förekommer.

De flesta hemlösa EU-medborgarna i Sverige kommer från Östeuropa, och den övervägande majoriteten från Rumänien. Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen gjorde 2012. En del lyckas hitta arbete men många försörjer sig genom att tigga, spela musik på gatorna, panta burkar eller sälja gatutidningar.

Liksom Mariana och hennes man i Karlstad, så är det många som sover utomhus, eller i bilar eller tält. Men i nio kommuner finns det härbärgen dit hemlösa EU-medborgare kan söka sig. Bland annat i Borås, där ett härbärge öppnade i november.

Som mest har det i Borås under hösten och vintern befunnit sig ett 70-tal rumänska romer som tältat i en skogsdunge i centrala stan. Det berättar Mihaela Dulca, som är en av de 16 rumänska romer som sitter runt frukostborden när Sveriges Radio besöker härbärget en morgon i december.

– Det är lättare att överleva när man får sova här på härbärget. Eftersom vi är så många så turas vi om att sova här. Alla vill ju kunna ta en dusch ibland och tvätta sina kläder, säger Mihaela Dulca.

32 kommuner i Sveriges Radios enkät uppger att de upplever att det blir allt fler EU-medborgare som kommer och som hamnar i hemlöshet i deras kommun. Bland dem finns Västerås kommun. Och den bilden delar Jonas Nyberg på Stadsmissionen i Västerås.

– Jag får den uppfattningen när jag pratar med de EU-migranter som vänder sig hit. De pratar positivt om vårt samhälle och tycker att det finns goda möjligheter att stanna kvar här. Så jag är säker på att vi kommer att se en kraftig ökning de närmsta åren, säger Jonas Nyberg.

Fakta

Enkäten i kortform:
Enkäten skickades under november och december 2013 till samtliga Sveriges 290 kommuner och 222 kommuner svarade på den. Med begreppet ”EU-migranter” avses personer från andra EU-/EES-länder som inte har uppehållstillstånd i Sverige, men som har uppehållsrätt enligt EU:s rörlighetsdirektiv.

* 67 kommuner uppger att de under det senaste året har haft EU-migranter som hamnat i hemlöshet i deras kommun.

* 44 av de kommunerna uppger att det förekommer tiggeri bland de hemlösa EU-migranterna.

* 9 av kommunerna har någon form av härbärge dit hemlösa EU-migranter kan vända sig.

* 34 kommuner har gett någon form av bistånd till hemlösa EU-migranter.

Fri rörlighet inom EU
Den fria rörligheten innebär att EU-medborgare, utan några särskilda formaliteter, har rätt att resa till och vistas i ett annat medlemsland i tre månader.

EU-medborgare har rätt att stanna längre tid än tre månader i ett annat EU-land om hon eller han är där för att:

* arbeta eller driva eget företag

* studera

* Leva som pensionär.

EU-medborgare har också rätt att stanna längre än tre månader om hon eller han på annat sätt är självförsörjande.

(Källa: eu-upplysningen.se)

EU-medborgares rätt till bistånd i Sverige
Inom socialtjänsten har det etablerats en praxis att personer som vistas tillfälligt i en kommun och alltså saknar egentlig hemvist i kommunen, endast har rätt till bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation. Det gäller även EU-medborgare med uppehållsrätt i Sverige, har Regeringsrätten fastslagit.


(Källa: ”EG-rätten och socialtjänsten”, Socialstyrelsen 2008)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".