Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare: Utbyggd tunnelbana inte samhällsekonomiskt lönsamt

Uppdaterat fredag 10 januari 2014 kl 12.55
Publicerat fredag 10 januari 2014 kl 06.00
"Skulle ha redovisat riskerna"
(1:04 min)
1 av 2
2 av 2

I Stockholm pågår planerna för fullt för att bygga ut tunnelbanan i fyra riktningar, efter en politisk överenskommelse mellan regering, landsting och kommuner. Men rent samhällsekonomiskt är projektet djupt olönsamt, visar nya beräkningar, och projektet får kritik från forskarhåll.

– Gör man samhällsekonomiska kalkyler och ser att de är kraftigt olönsamma så är det en stark varningssignal om att det finns stor anledning att välja ett billigare alternativ, säger Björn Hasselgren, infrastrukturforskare på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

Stockholms tunnelbana ska byggas ut för 25 miljarder kronor. Överenskommelsen mellan staten och regionen, som också innebär en höjning av trängselskatten med 75 procent, har bred politisk uppslutning och resenärerna Björn Andersson och Soroush Hasapour är positiva.

– Det är bra att man kan åka tunnelbana, säger Björn Andersson.

Finns det behov av att bygga ut den, tror du?

– Ja, så länge Stockholms befolkning ökar behövs det bättre kommunikationer, säger Björn Andersson.

Var tycker du att man ska bygga ut?

– Framförallt i Sollentuna där jag bor, men även söderut finns det delar som inte alls är lika lätt att komma åt, säger Soroush Hasapour.

Har du tänkt på vad det kommer att kosta?

– Nej, faktiskt inte, säger Soroush Hasapour.

Men de samhällsekonomiska vinsterna i form av exempelvis kortare restid och bättre miljö väger inte upp mot de höga kostnaderna, visar preliminära beräkningar. Från forskarhåll kommer kritik om att valet blivit politikernas riktmärke för att göra något.

Att direktiven från regeringen handlat om att utreda endast dyr tunnelbana utan alternativ. Och om frågetecken för om jätteprojektet som nu är i full rullning verkligen kommer att lösa trafikproblemen i Stockholm. Det är några av svagheterna, enligt flera trafikforskare Ekot talat med.

När de nya tunnelbanorna väl är på plats väntas en ny räkning, kostnaderna för att köra Stockholms tunnelbana öka med cirka 25 procent utöver dagens 3,5 miljarder per år, och det priset ligger utanför kalkylen. Björn Hasselgren, infrastrukturforskare, tycker att planeringen börjat i fel ände.

– Man skulle ha utgått från det man vill uppnå med satsningen. Man skulle också ha redovisat riskerna med genomförandet, inget av det finns redovisat i beräkningarna såvitt jag kan se, säger Björn Hasselgren.

Regeringens förhandlingsman HG Wessberg, som ser projektet skrida framåt, håller inte med kritiken. Även om den samhällsekonomiska lönsamheten är på minus, så finns det andra positiva effekter av en utbyggd tunnelbana.

– Jag har lite svårt att se att vi skulle ha skyndat på saker och ting. Jag tycker att det beslutsunderlag som vi härmed har lämnat ifrån oss är fullgott för att fatta beslut, säger HG Wessberg.

Bakgrund:

Den samhällsekonomiska nyttan med ett infrastrukturprojekt räknas ut genom att kostnaden för investeringen vägs mot olika ”nyttor”, exempelvis tidsvinster och minskad trängsel. Nyttan mäts i så kallad nettonuvärdeskvot. Den preliminära samhällsekonomiska beräkningen för att bygga tunnelbana till Nacka visar på en kvot på -0.7 till -0,9. För att bygga ut tunnelbanan till Akalla och Barkarby landar kvoten på -0,4 till -0,5.

Som en jämförelse går det planerade motorvägsbygget Förbifart Stockholm ihop sig samhällsekonomiskt, enligt kalkylerna. Se faktaruta.

Beräkning av samhällsekonomisk lönsamhet:

Samhällsekonomisk lönsamhet i infrastrukturprojekt uträknat som nettonuvärdeskvot, NNK:


Tunnelbana Kungsträdgården- Gullmarsplan-Söderort, Kungsträdgården-Nacka: -0,7—0,9

Tunnelbana Akalla-Barkarby: -0,4—0,5

Nuvarande tunnelbanesystem: +2

Roslagsbanan etapp 1: +1,5
Roslagsbanan etapp 2: +0,7
Citybanan: -0,7
Spårväg Kistagrenen: -0,2
Tvärbana Ost: -0,3
Spårväg City: -1,0
Spårväg Syd: -1,0
Spårväg Solna- Universitetet: -1,0

Förbifart Stockholm: +1,44


Beräkning av samhällsekonomisk lönsamhet:
För att räkna ut samhällsnyttan vägs kostnader för investeringen mot olika ”nyttor”, exempelvis tidsvinster, minskad trängsel och minskat bilåkande. För att få en samhällsekonomisk vinst i ett projekt ska nettonuvärdeskvoten, NNK, hamna på noll.


Källa: SL, Trafikverket

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".