Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Många intagna saknar vård för sin adhd

Publicerat tisdag 25 mars 2014 kl 03.00
"Som att dra en högvinst på lotto att få diagnosen"
(2:40 min)
1 av 2
Foto: Fredrik Persson
Lena Lundholm, forskare och psykolog inom Kriminalvården. Foto: Maria Repitsch / Sveriges Radio
2 av 2
Lena Lundholm, forskare och psykolog inom Kriminalvården. Foto: Maria Repitsch / Sveriges Radio

Endast en liten del av de intagna på landets fängelser som har konstaterad adhd får vård för sin funktionsnedsättning. I dag uppskattas 1 800 ha symptom, men endast 240 personer får vård, enligt en rapport från Kriminalvården.

Ekot har träffat en av de få som får behandling för sin adhd och som nu med hjälp av medicinering kunnat lämna Kriminalvården och en brottskarriär bakom sig. 

– Det var som att dra en högvinst på lotto att få diagnosen. Jag tänkte att antingen har jag adhd eller så har jag det inte. Men om jag har det så kommer det att förklara massor. Och mycket riktigt så hade jag det.

Han är 35 år, och det har gått flera år sedan han fick en diagnos och började en behandling för sin adhd. 

Med diagnosen förändrades hans liv. Tidigare var han tungt kriminell och under 20 års tid begick han brott som ledde till det ena fleråriga fängelsestraffet efter det andra. Men med hjälp av medicinering har han slutat begå brott.

– I dag har jag medicin som tar bort den värsta rastlöshetskänslan som jag får annars. I dag kan jag sitta och titta på tv hemma i soffan i lugn och ro.

– Jag kan läsa en bok, som var mer eller mindre otänkbart tidigare. Jag kommer mer i ro i mig själv.

Kriminalvården uppger att har ungefär 1 800 personer av de intagna på landets fängelser och häkten har adhd. Men bara 240 personer behandlas för sin funktionsnedsättning, enligt ny rapport från Kriminalvården.

Forskaren Lena Lundholm, som sammanställt rapporten för Kriminalvården, ser att det finns mycket inom Kriminalvården att förbättra. Bland annat att öka kunskaperna för att se om medicineringen fungerar och motverkar återfall i brott.

Det behövs också alternativ till dagens läkemedelsbehandlingar. Hon efterlyser vidare ett ökat stöd från myndigheter och primärvården för de som blir frigivna, och förväntas klara sig själv. För många med en diagnos kan det vara en utmaning att exempelvis, för första gången i livet, fylla i en blankett. 

– Det har inte varit ett så prioriterat område, och det har nog varit helt korrekt för vi har behövt mer kunskap. Och i dag är kunskapen stor om att adhd skapar mycket problem för de här klienterna och att det är en riskfaktor för kriminalitet, säger Lena Lundholm.

Det faktum att det i dag finns drygt 1 500 intagna som inte vårdas för sin adhd är något som den tidigare brottslingen som Ekot talat med tänker på.

– Jag vet ju många som inte har fått diagnos och som fortfarande är kvar i det livet och som försöker leva ett normalt liv, så fungerar det ett tag, och sedan är de tillbaka på ruta ett igen.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.