Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Kaosklass - uppföljningen

Rektorer ska bli bättre på särskilda behov

Publicerat fredag 2 maj 2014 kl 03.35
"Vi ser att det många gånger inte fungerar"
(2:57 min)
Sveriges rektorer ska lära sig mer om eler som har behov av särskilt stöd. Foto: Katarzyna Korza/TT.

Landets rektorer behöver bli bättre på att hantera stöd åt elever med särskilda behov. I de nya kunskapsmålen för rektorsutbildningen i Sverige har Skolverket nu lagt till att stödet för de här eleverna särskilt ska uppmärksammas.

– Anledningen till att vi särskilt lyfter upp det här det är ju att vi ser att det många gånger inte fungerar så som det är föreskrivit i skollagen och skolförordningarna, förklarar Niclas Westin, chef för Skolverkets enhet som arbetar med rektorsutbildningen.

Rektorsprogrammet på sammanlagt 30 högskolepoäng är sedan våren 2010 obligatorisk för nyanställda rektorer, och inför höstterminen 2015 har Skolverket omarbetat målen för utbildningen - mycket på grund av den nya skollagen som bland annat säger att elever med påtalade svårigheter med undervisningen har rätt till särskilt stöd, som till exempel särskilda lärarinsatser eller elevassistenter.

Skolinspektionen får in allt fler anmälningar och allt riktar allt oftare kritik mot skolor som brister i stödet, enligt Niclas Westin.

– Så det finns en bakgrund förstås i att det här i vissa delar inte fungerar tillräckligt väl i verksamheten, säger han.

I radioserien #kaosklass och Ekots tidigare granskning av stöd till elever med särskilda behov har flera föräldrar vittnat om hur rektorer på olika sätt nekar deras krav på åtgärdsprogram och särskilt stöd. Så här berättade en mamma till en son med autism och ADD i december förra året:

– Helst skulle jag vilja att min son ingick i en mindre grupp men då gömmer de sig bakom att säga att "vi tror inte på små grupper på den här skolan". Det är för dyrt. Det är för dyrt med små grupper, det är för dyrt med fler pedagoger, det är för dyrt att ha resurser.

I rektorsprogrammets reviderade måldokument från Skolverket står det nu:

"Efter genomgången utbildning ska rektorn/förskolechefen: visa god förmåga att förmedla, förankra och tillämpa kunskaper om de författningar som rör alla barns och elevers rättigheter och rektorns/förskolechefens skyldigheter att tillförsäkra dem dessa. Elever i behov av särskilt stöd och barn och elever med funktionsnedsättning ska särskilt uppmärksammas"

– Vår förhoppning är att det ska göra skillnad. Åtminstone på den nivån att rektorerna är väl förtrogna med vad de har för skyldigheter och vad de måste se till att leva upp till, säger Niclas Westin.

Nicklas Mårtensson, förbundssekreterare på Autism- och Aspergerförbundet, berättar att de i flera år tryckt på att de här särskilda kunskaperna måste bli bättre bland landets rektorer och förskolechefer, som ansvarar för skolans budget och vad den ska användas till.

– Det finns många exempel på bristande kunskaper och ofta är det så att det skiljer sig mycket från skola till skola. Till exempel sådana saker som hur man gör med åtgärdsprogram, när man ska ge dem, hur långa de ska vara, vilka möjligheter det finns att ha undantagsparagraf vid betygsättning. Många sådana saker som är ganska lätta att känna till, där brister det och är stor skillnad i hur mycket rektorerna kan, säger han.

Enligt Nicklas Mårtensson och förbundets egna tidigare undersökningar är det en stor andel av de elever som inte får fullgoda betyg i nionde klass för att söka vidare till gymnasiet som haft behov av särskilt stöd men inte fått det tillräckligt.

– Den här förtydligande skriften är verkligen inte en dag för tidig, säger Nicklas Mårtensson. 

Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".