Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hård elevkritik mot nya betygen

Publicerat onsdag 4 juni 2014 kl 06.00
"Ger oss en generation elever med psykisk ohälsa som ger upp "
(5:24 min)
Ordföranden för Sveriges Elevråd, Mimmi Garpebring, säger att det nya betygssystem riskerar att förstöra elevernas studiemotivation. Foto: Fredrik Persson/TT/Sveriges Elevråd.

Nu i början av juni går den första kullen elever ut gymnasiet med de nya bokstavsbetygen - en skala från A till E och F som betyder underkänt. Men sällan har ett nytt betygssystem blivit så kritiserat av eleverna - det är svårt att veta vad de ska lära sig - men lätt att förlora motivationen, hävdar eleverna.

"När ska politikerna förstå hur orättvist betygssystemet är", skrev gymnasieeleven Olivia Thörne på Twitter, 435 personer spred det vidare. Under våren har diskussionerna och kritiken mot betygssystemet varit omfattande på bland annat Facebook.

– Systemet säger i princip att du inte får ha en dålig dag utan att det ska påverka ditt slutbetyg. Det kan vara ett delmoment som du misslyckas på och det sänker hela ditt betyg. Nu handlar det egentligen inte om att satsa på högre betyg längre utan det gäller att klara kursen. Det är oerhört dåligt, anser många på min skola, säger Olivia Thörne.

När det nya systemet kom för tre år sedan, sade politikerna att det bara var en ny betygsskala med fler steg. Eleverna skulle slippa plus och minus mellan betygsstegen och det skulle bli lättare att höja betyget för att öka elevernas motivation. 

Istället delades varje ämne upp i flera olika kunskapskrav. Om eleven når A i alla krav utom ett, där eleven bara når E, får inte betyget bli högre än D.

Den svagaste länken i kunskapskedjan avgör. Med det gamla betygssystemet fick lärarna kompensera så att elever som kunde nästan allt i matte kunde ges ett högt betyg ändå - men inte i det nya.

Sveriges Elevråd säger att det är vanligt att elever förlorar motivationen när de tidigt får veta att de ligger på ett E i ett av kunskapsområdena och inte får mer undervisning eller prov i det området. Då blir det meningslöst att jobba hårdare i de andra kunskapsområdena eftersom de ändå inte kan höja till ett C eller A i slutbetyg.

Enligt Mimmi Garpebring, ordförande i Sveriges Elevråd, är det lätt att eleverna upplever att de får en stämpel, att de redan från början vet att de inte kan höja sig.

– Då behöver jag ju inte kämpa för att nå upp till de högre kriterierna, och då är det ju så lätt att skylla på eleven, "det är du som inte vill, det är du som inte bryr dig". Ja, men om jag inte har en chans att få ett A, varför ska jag lägga all tid på det? säger Mimmi Garpebring.

Den andra kritiken gäller värdeorden, som beskriver skillnaderna mellan betygen. För betyget E i kursen Matematik 1a ska eleven bland annat föra "enkla" matematiska resonemang, för C ska resonemangen vara "välgrundade" och för A "välgrundade" och "nyanserade".

Lärare tolkar orden olika och många klarar inte av att förklara för eleverna vad det är de ska kunna, enligt Mimmi Garpebring.

– Det ger oss en generation elever med psykisk ohälsa som ger upp sin skolgång därför att de inte upplever att de kan leva upp till kraven. Det är typ inte värt det, att fortsätta kämpa för någonting man inte vet vad det är man kämpar för och som enbart innebär ett stress och ångestmoment.

Är det så illa?

– På många ställen är det det och det är det som är så synd, säger Mimmi Garpebring, som vill att betygssystemet ska förbättras.

– Att ha ett så rättsosäkert och otydligt betygssystem är någonting som inte bara ger oss en försöksgeneration av elever under tiden som det här ska anpassas, utan det är också någonting som på lång sikt skapar en generation elever som inte har de kunskaper de behöver och heller inte mår bra, så dagens betygssystem måste fixas nu, säger hon.

Enligt henne måste alla lärare ha kompetens att sätta betyg i det nya systemet, och efterlyser tydlighet från nationell nivå, hur systemet ska användas.

– Man ska inte få olika svar beroende på vem man ringer på Skolverkets svarstjänst i hur man ska göra i det här. I dagsläget är betygssystemet bara en stressfaktor för oss elever, säger hon.

Karin Hector-Stahre, enhetschef på avdelningen för prov, betyg och bedömning på Skolverket, säger att det är fel om en lärare tidigt sätter en E-stämpel på en elev, eleverna måste få mer undervisning och många möjligheter att visa sina kunskaper.

– Det här sätter fingret på att det är viktigt att man får utveckla den förmåga som man faktiskt inte är lika bra på. Först måste man få möjlighet att utveckla den här förmågan och träna och sen flera olika möjligheter att visa vad man kan, säger hon.

Hon tycker också att det nya betygssystemet ställer högre krav på lärarna.

– Det ställer kanske högre krav på lärarna att vara medvetna om vilka krav det ställer på dem som lärare att synliggöra vilken utveckling som behövs och vilka krav de behöver ställa på eleverna för att tidigt få med dem på banan så att de utvecklig sina förmågor på bästa sätt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".