Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Dubbelt så många EU-migranter vräks från läger

Publicerat måndag 28 juli 2014 kl 06.35
Dubbelt så många EU-migranter vräks från läger
(1:44 min)
Romernas tältläger i Högdalen innan de avhystes. Foto: Lars Pehrson/TT

Över 800 så kallade EU-migranter, till största del romer från Östeuropa, har vräkts från sina läger i Sverige hittills i år, visar siffror från Kronofogden. Det är en ökning med över 100 procent jämfört med samma period i fjol, och nu tvingas Kronofogden att lägga indrivningar från utlandet åt sidan.

Christian ligger och sover bakom en bil på en parkeringsplats i utkanten av Göteborg. I det angränsande skogspartiet står några tält. En äldre kvinna har just vaknat efter en natt under bar himmel - hon sitter och halvsover.

Christian är rädd att prata med media, han vill inte att någon ska hitta dem och attackera dem, men säger att han varit på arbetsförmedlingen men inte fått någon hoppfull känsla. Istället tigger han nu för att få mat för dagen. Lägret är nu aktuellt för ännu en ansökan om avhysning.

– Det växer, det gör det. Det är något vi får rusta oss för och förbereda oss på. Vi bygger upp en organisation så att vi kan möta det behovet, säger Per Bolin  som är chef för utlandsteamen i Göteborg och Helsingborg

Det börjar oftast med att någon hör av sig till kommunen. Människor har slagit läger och det stör de som bor där. Fastighetskontoret skickar frågan vidare till socialförvaltningen som åker ut och gör besök. Därefter polisanmäls det som ses som en ockupation och en ansökan om avhysning skickas till Kronofogden.

600 kronor per person kostar det, och hittills i år 800 personer avhysts, till en summa av över en halv miljon kronor. Sedan tillkommer stora kostnader för myndigheternas samordning och ingripanden. Ingripanden som snart får göras om när de avhysta stannar till någon annanstans, säger Per Bolin.

– Två veckor senare har vi dem tillbaka och en annan markägare ansöker om avhysning.

Enligt honom är situationen ohållbar i längden, och de ökande avhysningarna inte en lösning på egentligen någonting.

– Det måste till en politisk lösning. Kronofogden är inte den slutgiltiga lösningen på det här, säger Per Bolin.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".