Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Varsel bland järnvägsreparatörer - trots storsatsning

Publicerat torsdag 30 oktober 2014 kl 05.00
"Har haft arbetspass där samma gäng har jobbat 24 timmar"
(2:23 min)
Foto: TT.

I den nya budgeten anslås en extra miljard kronor åt bristerna i underhållet vid järnvägen. Men trots de extra pengarna, varslar de företag som ska sköta underhållet om uppsägningar. De extra resurser som politikerna talar om märker inte banarbetarna av.

– Det som är det allvarliga är att när det gäller felen som tar lång tid så har vi så lite resurser att man sällan blir avbytt. Vi har haft arbetspass där samma gäng har jobbat 24 timmar, säger Jörgen Lundström, från fackförbundet Seko.

Samtidigt som politikerna har anslagit mer pengar till underhållet av järnvägen har företagen som utför arbetet på uppdrag av Trafikverket, varslat personal. Medan behovet av att laga fel och underhålla ledningar, räls och växlar ökat, har antalet banarbetare i praktiken minskat.

Det statliga företaget Infranord, som sköter det mesta av underhållet på järnvägen, har varslat 600 personer om uppsägning under de senaste två åren och nu i september varslade den näst största aktören, Strukton rail, om uppsägningar om 50 personer, på grund av bristande orderingång.

Problemet för företagen är att de extra anslagen inte har lett till fler uppdrag från Trafikverket och därför ligger varslen kvar, säger Robert Röder, ordförande för branschorganisationen Föreningen Sveriges järnvägsentreprenörer.

– Än så länge ser vi inga nya pengar i systemet, säger han.

Inte heller nu med den nya regeringens extra miljard till underhåll förväntar sig företagen fler beställningar. Och utan beställning sker inget underhåll. Det menar facket är en stor del av problemet med järnvägen, då varje liten åtgärd som att dra åt en skruv, måste beställas, säger Jörgen Lundström.

– Man får i vår verksamhet inte göra något annat än det som är kontrakterat, säger han.

Ett problem som många i branschen lyfter fram, är att det saknas utbildad personal som vet hur man arbetar säkert i en riskfylld miljö. Men vem som ska utföra det arbete och reparationer som nu alla skriker efter, den frågan skjuter företagen på framtiden, säger Robert Röder.

– När satsningen presenterades väntade alla på att det skulle komma extra förfrågningar. Men sen kom de aldrig, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".