Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Hård polisbevakning när Tempelberget öppnade för bön

Publicerat fredag 31 oktober 2014 kl 17.20
Analytiker: "Muslimer är rädda att Israel ska ändra platsen"
(2:32 min)
1 av 2
Stor polisbevakning vid de heliga platserna i dag när Tempelberget i Jerusalem öppnade. Foto: Katja Magnusson / Sveriges Radio
2 av 2
Ofer Zalzberg på International Crisis Group. Foto: Katja Magnusson / Sveriges Radio

Under kraftiga restriktioner har har muslimer i dag åter kunnat be på Tempelberget i Jerusalem, eller Haram al-Sharif som det också kallas. I går stängdes platsen helt för första gången på 14 år efter våldsamheter mellan palestinier och israeler.

– Det här är min son, säger Umm Samir.

Ekot möter henne i Jerusalem när hon är i färd med att nästan springa ifatt en yngre man i gränderna som leder fram till al-Aqsamoskén.

Hennes 37-årige son Samir försökte ta sig in flera gånger i dag, men stora grupper tungt beväpnade poliser stoppade alla män under 50 år, så de bad fredagsbönen i duggregnet utanför moskéområdet.

Efter att en religiös judisk högeraktivist skjutits och skadats tidigare i veckan stängdes hela området igår för alla, den misstänkte förövaren var palestinier och har dödats av polisen.

En talesman för den palestinske presidenten har jämfört Israels stängningsbeslut med en krigsförklaring. De senaste dagarna har spänningen nått en toppnivå, berättar Ofer Zalzberg, analytiker på International Crisis Group som studerar konflikter.

– Det har varit en upptrappning i ungefär tio år, sen november 2003 då andra än muslimer började släppas in på platsen, bland dem fanns nationalistiska religiösa judar, förklarar Zalzberg.

Platsen är helig för både judar och muslimer, här finns själva hjärtat av konflikten mellan israeler och palestinier. Enligt den nuvarande överenskommelsen får judar inte be på Tempelberget, som också kallas Haram al-Sharif. Men en grupp judiska aktivister vill utöka sina rättigheter.

– Muslimer är rädda att Israel ska ändra platsen, så att den delas mellan judar och muslimer. Det har varit en muslimsk böneplats i 1400 år, med undantag för korsfarartiden, förklarar Ofer Zalzberg från International Crisis Group.

År 2000 besökte den dåvarande oppositionsledaren Ariel Sharon platsen, det blev en av gnistorna som startade den andra intifadan.

Men Ofer Zalzberg tror inte på en tredje intifada just nu, eftersom den palestinske presidenten Mahmoud Abbas stoppat större demonstrationer på Västbanken.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".