Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Köttet har blivit en utmaning för reningsverken

Publicerat tisdag 18 november 2014 kl 12.09
"Det har ökat så himla mycket"
(1:43 min)
Avloppsvatten i ett reningsverk. Foto:TT
Avloppsvatten i ett reningsverk. Foto:TT

Vår ökande konsumtion av kött har blivit en utmaning för landets reningsverk. Mer köttätande innebär nämligen mer kväve i avloppsvattnet.

I Göteborg satsar man nu 360 miljoner kronor på att bygga en ny kvävereningsanläggning, säger Susanne Tumlin, som är utvecklingsingenjör på reningsbolaget Gryaab i Göteborg.

-Proteinet som finns i köttet innehåller ungefär 16 procent kväve. När vi äter och kissar och bajsar på toaletten hamnar det här; på avloppsreningsverket, säger Susanne Tumlin som är utvecklingsingenjör på reningsbolaget Gryaab i Göteborg.

Köttätandet i Sverige ökade med mer än en tredjedel mellan 1980 och 2011, enligt Jordbruksverket. Det här märks nu på reningsverk i landet, som här på Ryaverket i Göteborg. Susanne Tumlin har gjort en studie som visar att varje person ansluten till Ryaverkets nät nu genererar runt 15 procent mer kväve än i början av 1990-talet. Hon säger att det huvudsakligen är köttätandet som ligger bakom.

- Vi undersökte ju just det, om det kunde vara industribelastningen eller några andra samhällsförhållanden. Men det verkar som att det är köttätandet, för det har ökat så himla mycket och är så tydligt. Då har vi också undersökt hur det ser ut i bostadsområden, och där gjorde vi två jättestora undersökningar.

Och då var det ökningar på 20-25 procent?

- Ja, precis! Det var ju ännu mer, så det har verkligen ökat; kvävet och proteinet.

Reningsverken behöver ta hand om kvävet så att det inte rinner ut i hav och vattendrag och ökar övergödningen. Här i Göteborg bygger nu Gryaab en ny kvävereningsanläggning för 360 miljoner kronor. Det beror på ökande befolkning i Göteborg och förväntningar om skärpta reningskrav, men även det ökande köttätandet spelar roll för investeringen. Enligt Susanne Tumlin kan köttkonsumtionen ge ökade kostnader för kommuner som måste satsa mer på sina reningsverk.

- Precis, man måste tänka på det och öka dimensioneringen. Driftkostnaderna blir högre, säger Susanne Tumlin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".