Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Lettisk stad utpekas som pro-ryskt fäste

Publicerat söndag 23 november 2014 kl 12.52
"Menade de verkligen vår stad och vår skola?"
(2:21 min)
Aia och Samantha som går näst sista året på gymnasiet i Krāslava. De är upprörda över att media stämplat deras stad och deras skola som prorysk. Foto: Thella Johnson/Sveriges Radio.
Aia och Samantha som går näst sista året på gymnasiet i Krāslava. De är upprörda över att media stämplat deras stad och deras skola som prorysk. Foto: Thella Johnson/Sveriges Radio.

Invånarna i den lilla staden Krāslava i Lettland upprörs över rykten om staden som fäste för spridning av rysk propaganda. Detta sedan en dagstidning publicerat en kontroversiell artikel om aktivitet från ryska agenter och lokala proryska aktivister. Sveriges Radios korrespondent har besökt staden.

Det ringer in till lektion för eleverna på Krāslavas tvåspråkiga skola Varavīksne, "Regnbågen", och elever och lärare rusar mot sina klassrum.

Varavīksneskolan har de senaste dagarna haft landets och även utlandets blickar på sig.

Inför Lettlands självständighetsfirande tidigare i veckan, publicerade en dagstidning uppgifter om proryska aktivister och agenter betalda av Ryssland, som knackat dörr i människors hem i Krāslava och även släppts in på skolan för att tala till eleverna.

Artikeln spreds snabbt av både lettiska och internationella medier, och upprörda röster talade om staden som exempel på Rysslands ökande inflytande över Baltikum.

Problemet var bara att invånarna själva inte alls känner igen sig.

– Vi var chockade när vi läste, menade de verkligen vår stad och vår skola? Ingen har kommit hit till oss och pratat om något politiskt, som att tillhöra Ryssland, säger Samantha som går näst sista året på gymnasiet.

Regionen Lettgallen gränsar till Ryssland i öster och Vitryssland i söder. Det är den del av Lettland, förutom huvudstaden Riga, där de flesta av landets ryskspråkiga bor.

Regionen är också en av Europas fattigaste, med en arbetslöshet på 18 procent, och pekas därför ofta ut som ett enkelt mål för propaganda från grannen Ryssland.

Men invånarna har tröttnat på att stämplas som illojala mot sitt land.

– Varför ska vi dras in i den här politiken som vi inte alls stödjer, säger kvinnorna på Lettgallens kulturcenter utanför Krāslava.

De arbetar med att lyfta fram alla de kulturer och nationaliteter som samexisterar i Lettgallen sen århundraden tillbaka.

– Ta min kollega Angela här, hennes föräldrar är från Ukraina och Vitryssland. Men hennes son är lettisk och han dansade lettisk dans och höll i den lettiska flaggan när Nato-styrkorna visade upp sig i Riga, säger Erika som ordnar aktiviteter för barn i kulturcentret.

Efter den senaste uppståndelsen har lettisk säkerhetspolis börjat utreda ryktena om illegal politisk uppvigling, både i Lettgallen och på andra håll i Lettland.

Dagstidningen Diena, som publicerade artikeln om rysk agitation i Krāslava, hävdar fortfarande att den bara skrivit det som människor själva har berättat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".