Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Extravalet 2015

Oro för att färre röstar i extravalet

Publicerat söndag 7 december 2014 kl 05.28
"Folk blir trötta"
(2:36 min)
Muhammed Al-Mahdi med sonen Ali 5 år i Vallokalen Herrgården på Rosengårdsskolan.
1 av 2
Vallokalen Herrgården på Rosengårdsskolan, valkretsen med Sveriges lägsta valdeltagande. Bilden: Muhammed Al-Mahdi med sonen Ali 5 år. Foto: Drago Prvulovic / TT
Vallokal i Vårberg under riksdagsvalet
2 av 2
Vallokal i Vårberg under riksdagsvalet 2014. Foto: Marcus Eriksson.

I flera av landets stadsdelar med särskilt hög andel arbetslösa och boende med försörjningsstöd sjönk valdeltagandet i september jämfört med förra riksdagsvalet. Nu finns en oro över att ett extra val kan minska viljan att rösta ytterligare en gång.

– Det blir mindre tror jag, säger Nahil Abdu i Botkyrka.

Varför då?

– De har röstat en första gång och en andra gång går de inte. Folk blir trötta och vill inte gå.

Hur tänker du göra?

– Jag själv går och röstar i alla fall.

Totalt sett var det fler i landet som röstade i höstens riksdagsval än vad det var 2010, över 85 procent gjorde sin röst hörd i september. Men i flera stadsdelar i landet har det länge varit ett lägre valdeltagande, till exempel i Botkyrka kommun i Stockholm, där det nu även sjönk till under 78 procent.

Emilia Bjuggren, socialdemokratiskt arbetsmarknad - och idrottsborgarråd i Stockholm stad, är en av dem som under valrörelsen var särskilt aktiv i mer socialt utsatta stadsdelar. Där valdeltagandet också varit lågt.

– En orsak är att människor känner en större distans till politiken än på andra håll i landet. Vi vet också att det finns en aspekt av att människor kommer från platser i världen där det är riskfyllt att rösta, säger Emilia Bjuggren.

Frågan nu är hur ett utlyst nyval kan påverka boende som visat sig vara mindre benägna att rösta jämfört med riksgenomsnittet.

– Det vet vi inte riktigt vad det kommer att innebära, men det finns farhågor om att det kommer att innebära att det blir ännu svårare att hålla uppe valdeltagandet, säger Emilia Bjuggren.

Trots att det pågått projekt för att höja valdeltagandet i de stadsdelar som sticker ut i valstatistiken har det alltså på flera håll gått åt fel håll.

I Lagersberg i Eskilstuna till exempel sjönk valdeltagandet i riksdagsvalet med närmare fyra procentenheter jämfört med valet innan, till under 62 procent. I Skäggetorp i Linköping sjönk det med nära sex procentenheter i det centrala valdistriktet till drygt 65 procent.

Men här menar en partikollega till Emilia Bjuggren, Martin Tollén valstrateg i Linköping, att ett nyval kanske snarare påverkar andra än de boende i mer socialt utsatta stadsdelar.

– Ju mer du följer med i mediedebatten eller ju mer du läser analyser i tidningar. Rent generellt så har den sortens människor ett högre förtroende för politiker och är mer integrerade i samhället. Men det är också möjligt att det är de människorna, vars tilltro till politiken tar allra mest skada. Medan människor som redan från början har en låg tilltro till politiken, deras tilltro sjunker inte speciellt mycket. För det är ungefär det här de förväntar sig, säger Martin Tollén.

Mohammed Ahmed som bor i Vårberg i Stockholm, där valdeltagandet också varit lägre än i länet i stort. Han kommer rösta i vår och hoppas att nyvalet kan få till ett politiskt styre som i längden ger honom jobb, berättar han.

– Jag är arbetslös just nu, jag tänker att framtiden blir bra och att jag får ett jobb eller någonting. Jag hoppas det går bra, säger Mohammed Ahmed.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".