Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Advokater vill ha klarare häkteslag

Publicerat tisdag 9 december 2014 kl 05.00
"Tydligare regler i fängelselagen"
(2:20 min)
Häktescell i Umeå. Foto: AnnaKarin Drugge/TT.
Foto: AnnaKarin Drugge/TT.

Det kommer kritik mot häkteslagen från försvarare av personer som har suttit häktade under mycket lång tid. En av advokaterna var försvarare i det så kallade Södertäljemålet, där tre personer hölls häktade i fyra år.

– Tittar man på fängelselagen så har man ju där betydligt tydligare regler om hur man ska ompröva till exempel beslut i isoleringscell, medan det är ganska öppet för hur ett häkte ska hantera den här typen av beslut. Man kan tycka att ska man ha väldigt tydliga regler så är det väl ändå när det gäller förhållanden för en person som i slutänden kanske blir frikänd. De allra flesta som är på ett häkte är ju där i en situation där det ännu inte finns en lagakraftvunnen dom, säger försvarsadvokat Jan Karlsson.

Kritiken gäller till exempel hur Kriminalvården, enligt häkteslagen, kan besluta att personer av säkerhetsskäl ska hållas skilda från andra. Enligt flera advokater är det beslut som är mycket svåra för den häktade att ifrågasätta eller överklaga, och som i praktiken leder till samma isolering som de beslut om restriktioner som en domstol kan besluta om under brottsutredningen.

Enligt Kriminalvården handlar det om runt fem procent av dem som är häktade.

De vanligaste skälen är att personer riskerar att skada sig själva eller andra och ofta är det under en kortare tid som ett par dagar eller några veckor.

Men i det så kallade Södertäljemålet, där tre personer var häktade i fyra år, hölls två av de misstänkta avskilda i flera månader enligt ett beslut från Kriminalvården, trots att rättegången var avslutad och åklagarens restriktioner hade hävts.

Kriminalvårdens beslut kan överklagas till förvaltningsrätten. De senaste åren har antalet ärenden ökat, från 24 året 2009 till 70 under förra året. Men förvaltningsrätten går oftast på Kriminalvårdens linje och enligt advokat Fredrik Ungerfält, som försvarat en annan av männen i Södertäljemålet, gör domstolarna egentligen inte någon egen rättslig prövning.

– Långa perioder av isolering leder till både fysiska och psykiska skador och det ska hållas så kort som möjligt. Har man då inte en fullödig domstolsprövning innebär det att den intagne står sig ganska slätt mot de här argumenten.

Enligt Elisabeth Lager, som är chefsjurist på Kriminalvården, är det de långa häktestiderna - inte häkteslagen - som är bekymret. Hon pekar bland annat på möjligheten att överklaga. Däremot behöver Kriminalvården göra mer för att bryta isoleringen för de personer som av säkerhetsskäl måste hållas avskilda, säger hon.

– Vi kan inte tumma på säkerheten för att de har suttit med restriktioner innan. Däremot kan man tycka att det då är extra angeläget att hitta isoleringsbrytande åtgärder.

Gör ni tillräckligt där för att bryta isoleringen?

– Jag tror att vi kan göra mer - och det är ju en väldigt prioriterad uppgift.

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".