Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Svenskarna betalar för fel fonder

Publicerat måndag 15 december 2014 kl 05.00
Han har granskat fondmarknaden i ett 30-tal
(1:59 min)
En man stoppar ner två hundralappar i sin plånbok Foto: Fredrik Sandberg/TT.
Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Svenska fondsparare riskerar att få något helt annat än vad de betalar för. Det visar en forskning som Pedro Matos, forskare från Portugal och professor i Virginia i USA nyligen presenterade i Stockholm.

Sverige skiljer sig från mängden, en majoritet av fonderna här är inte vad de utger sig för att vara, säger Pedro Matos, forskare från Portugal och professor i Virginia i USA.

Tillsammans med en grupp kollegor har Matos granskat fondmarknaden i ett 30-tal länder runt om i världen.

Pedro Matos, som nyligen besökte Stockholm, säger att en bra bit över hälften av de fonder som har svenska ägare är indexsmygare, som han kallar det.

Det betyder att fonderna utger sig för att vara aktivt förvaltade med experter som arbetar hårt för att hitta de bästa aktierna, medan fonden i själva verket passivt följer ett börsindex.

Problemet är att indexsmygarna tar mycket högre avgifter än de fonder som öppet marknadsförs som indexfonder. Man får inte det man betalar för. Dessutom ger inte de dyra fonderna bättre avkastning än de billiga.

Sverige har en mycket större andel indexsmygare än nästan alla andra länder i undersökningen. När man tittat på Sverigefonder, alltså sådana som bara köper aktier i svenska bolag, står Sverige ut ännu mer. Nästan tre av fyra fonder så kallade indexsmygare.

Varför är det på det här sättet? Enligt Pedro Matos är ett viktigt svar att en stor del av den svenska fondmarknaden kontrolleras av några få storbanker.

Och, enligt Pedro Matos, placerar fondbolag som ägs av en bank ofta i bolag som är kunder i samma bank. Här finns en intressekonflikt och det här leder till betydligt sämre avkastning, om man jämför med helt fristående fonder.

– Ofta sätter förvaltarna bankens intresse före spararens, säger Pedro Matos.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".