Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskningen om kvinnorna i registret får kritik

Publicerat torsdag 18 december 2014 kl 12.00
Bondestam: De borde ha tillfrågat kvinnorna först
(2:08 min)
Anitha Bondestam. Foto: TT.
Anitha Bondestam. Foto: TT och SR.

Det kommer kritik efter Ekots rapportering att forskare, utan tillstånd, fått tillgång till material från Stockholmspolisens kontroversiella kvinnoregister.

Anitha Bondestam, som tidigare bland annat var Datainspektionens generaldirektör, är kritisk mot att kvinnorna i registret inte har informerats. Hon anser att forskarna skulle haft tillstånd.

– Detta är hur Centrala etikprövningsnämnden, med den kunskap som den nämen besitter, har tolkat forskningsbegreppet. Det finns ingen som säger något emot. Om det är så att man vill komma på den rätta sidan så ansöker man om tillstånd, säger hon.

Här har man använt känsliga personuppgifter. Vad skulle man ha gjort?

– Ja, ansökt om tillstånd för de personuppgifter man vill behandla. Är de inte levande så gäller inte personuppgiftslagen, säger Anitha Bondestam.

Ekot har tidigare rapporterat om den omfattande forskning som bedrivits på bland annat material från Södertörnspolisens kvinnoregister. Studierna har sedan blivit till vetenskapliga artiklar som publicerats i internationella tidskrifter. Så här sade en av forskarna, professor Henrik Belfrage.

– Det känns fantastiskt bra ska jag säga dig. Där fann man att fler personer fick mer skydd och hjälp. I vissa fall även leva vidare, säger han.

Ekot har varit i kontakt med flera kvinnor som finns med i det hemliga registret. Ingen av dem har blivit tillfrågad, och de känner inte ens till att de ingått i forskningen. Docent Susanne Strand är medförfattare till forskningsartiklarna.

– Mig veterligen är det inte så att vi har blandat in några utomstående i de här frågorna, säger hon.

Vet kvinnorna, som ni har forskat om, om att ni har forskat om dem?

– Nej det tror jag inte, säger Susanne Strand.

Anitha Bondestam har varit generaldirektör på Datainspektionen, hon har också varit ordförande i det som i dag heter Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och även vice ordförande i den tillsynsmyndighet som ska granska forskning i Sverige. Enligt henne är det uppenbart att forskarna, utöver etiskt tillstånd, också skulle ha tillfrågat kvinnorna i registret.

– Lever de så ska man naturligtvis tillfråga dem först, säger hon.

Det gjorde man inte här, vad betyder det?

– Det är att klart man inte får ha sådana här register som man delar med sig av, om man inte har frågat de som det gäller, säger Anitha Bondestam.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".