Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Löfven vill se hårdare EU-linje mot Ryssland

Publicerat fredag 19 december 2014 kl 02.00
"Jag tycker att vi ska vara tydligare"
(2:11 min)
Stefan Löfven. Foto: Henrik Montogmery/TT.
Foto: Henrik Montogmery/TT

Förhållandet till Ryssland var en av huvudpunkterna på EU:s toppmöte i Bryssel i går. Regeringschefernas diskussioner om Ryssland slutade i försiktiga slutsatser och EU:s nye ordförande Donald Tusk förklarade EU:s försiktiga linje mot Ryssland.

– Vi är kanske för optimistiska, men vi måste vara realister. Vi måste se det här spelet på lång sikt. Inte bara en isolerad reaktion på en kris, sa EU:s ordförande Donald Tusk.

De sista diskussionerna om toppmötets slutsatser i går kväll resulterade bara i ett tillägg om att ge Ukraina humanitär hjälp. I slutsatserna sägs också att situationen i östra Ukraina är mycket allvarlig och att EU om det behövs kan tänka sig ytterligare sanktioner mot Ryssland.

På mötet fanns ändå de som ville ha hårdare skrivningar mot Ryssland. Sveriges statsminister Stefan Löfven var en av dem som tyckte att EU skulle driva en hårdare linje mot Ryssland:

– Vi är helt överens om att Ryssland bär ett stort ansvar för vad som händer i de östra delarna av Ukraina. Ryssland nämns i dokumentet och jag har tagit upp speciellt att jag tycker att vi ska vara tydligare med det.

Men vad har det för betydelse om du hade fått in det?

– Jag hade tyckt att det hade varit bra att skriva tydligt vad det innebär.

Det här kan ju tolkas som att EU hukar lite för Ryssland?

– Nej, så är det inte. Vi är som jag sa överens om att Ryssland har ett ansvar över detta, det är de som annekterat Krim och de som är aktiva i de östra delarna. Ryssland har ett stort ansvar och det är också EU:s position, säger Stefan Löfven.

Den andra delen av rekordkorta toppmötet som bara blev sju timmar långt jämfört med planerade två dagar var hur EU ska sätta fart på ländernas ekonomi. Alla var överens om att nu försöka få fram sammanlagt 315 miljarder euro i investeringar, som till exempel vägar och järnvägar.

Men detaljerna för hur det ska gå till är ännu inte klara. Beslut om det väntas under första halvåret nästa år.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".