Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tidiga insatser ger längre sjukskrivning

Publicerat söndag 28 december 2014 kl 05.00
"Syftet var att hjälpa men resultatet blev tvärtom"
(1:48 min)
Lars Carlsson. Foto: Mikaela Carlsson
1 av 2
Lars Carlsson. Foto: Mikaela Carlsson
Stetostop. Foto: Bertil Ericson/TT
2 av 2
Foto: Bertil Ericson/TT

Tidiga insatser till sjukskrivna patienter minskar inte sjukskrivningslängden. Det visar en mindre studie gjord på en vårdcentral i Ludvika.

Lars Carlsson är doktorand vid centrum för klinisk forskning i Dalarna/Uppsala Universitet.

– Syftet var att hjälpa patienterna men resultatet blev tvärtom, säger han.

Patienter som redan första sjukskrivningsveckan, förutom läkaren, fick träffa sjukgymnast och arbets- och samtalsterapeut var borta från jobbet längre än den kontrollgrupp som bara träffade läkaren.

De 33 patienter som ingick i studien hade besvär av värk eller psykiska problem.

Lars Carlsson säger att man med för tidiga insatser kan skapa ett medicinskt problem som skulle kunna gå över av sig själv.

– Man har vetat sen tidigare att kommer man in för sent i en rehabiliteringsförlopp så har man dålig effekt, men den här studien talar om att man inte ska komma in hur tidigt som helst, säger Lars Carlsson.

Undersökningen får stöd av en större studie. När inspektionen för socialförsäkringen, ISF, utredde rehabiliteringsgarantins effekter på hälsa och sjukfrånvaro så såg de att de patienter som var sjukskrivna för icke specifika rygg- och nackbesvär, och som fick en multimodal behandling och träffade både samtalsterapeuter och sjukgymnaster, ökade sin sjukfrånvaro.

Behandlingen hade inga långsiktiga effekter på varken antal läkarbesök eller läkemedelskonsumtion.

Lars Carlsson säger att man måste fortsätta forska för att komma fram till hur patienterna kan få bästa hjälpen.

– Det finns förmodligen någon lagom tid i sjukskrivningsförloppet då man kan hjälpa patienten på bästa sättet. Vi kanske behöver ha kunskap om vilka patienter vi ska sätta mest resurser på, när i sjukskrivningsförloppet vi ska göra det och hur vi ska hjälpa dem på bästa sätt. Det är mycket vi inte vet idag, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".