Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Politiskt kaos allt närmare Grekland

Uppdaterat tisdag 23 december 2014 kl 13.40
Publicerat tisdag 23 december 2014 kl 11.45
Risken för att eurozonen "smittas" mindre nu
(1:19 min)
Greklands premiärminister Antonis Samaras. Foto: TT
Greklands premiärminister Antonis Samaras har problem. Foto: TT

Grekland kommer allt närmare ett kaotiskt politiskt läge. Parlamentet misslyckades i dag en andra gång med att enas om en ny president. En tredje och sista omröstning kommer att hållas i början av nästa vecka, och om ingen president kan väljas då heller väntar nyval i Grekland.

Regeringens kandidat, Stavros Dimas, behövde få ihop 200 av parlamentets 300 röster, men misslyckades och fick endast ihop 168. I den första omgången förra veckan fick Dimas stöd av 160 parlamentsledamöter. Den tredje och avgörande omröstningen hålls den 29 december, och då krävs 180 av rösterna för att en ny president ska utses.

– Om det blir nej nästa valomgång kan det bli riktigt kritiskt i Grekland, för då måste premiärministern utlysa nyval till parlamentet. Då hotar kaoset, för de som ser ut att bli störst är partiet Syriza, den radikala vänstern, säger Sveriges Radios ekonomikorrespondent Staffan Sonning.

– De är motståndare till hela överenskommelsen mellan Grekland och de övriga euroländerna. De vill att europländerna ska efterskänka sina lån och de vill dessutom använda en del av de pengarna till att höja de sänkta lönerna och pensionerna igen, så det riskerar att bli ett väldigt kaos.  

Långivarna väntas inte gå med på den populära vänsteralliansens krav, och då är Greklandskrisen igång igen. Men risken för direkta smittoeffekter för övriga eurozonen är mindre nu än för fem år sedan, säger Staffan Sonning.

– Det beror på att de som hade lånat ut pengar till Grekland var privata banker, främst franska och tyska. Men det som hänt under de här fem åren är att alla de lånen har förts över till skattebetalarna bland annat inom eurozonen. Så risken för en direkt ekonomisk påverkan är mindre, men politiskt sett vet vi inte alls vad som händer om eurozonen mer eller mindre skulle krascha igen.

Blir det nyval i Grekland väntas det hållas den 25 januari nästa år.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".