Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Experten: Uppgörelsen mellan blocken borde granskas

Publicerat tisdag 30 december 2014 kl 11.21
"Överenskommelsen har ingen formell status"
(1:44 min)
Miljöpartiets språkrör Åsa Romson, statsminister Stefan Löfven, Moderaternas Anna Kinberg Batra och Centerpartiledaren Annie Lööf vid lördagens pressträff i Riksdagen i Stockholm gällande extravalet. Foto: Henrik Montgomery / TT.
Miljöpartiets språkrör Åsa Romson, statsminister Stefan Löfven, Moderaternas Anna Kinberg Batra och Centerpartiledaren Annie Lööf vid lördagens pressträff i Riksdagen i Stockholm gällande extravalet. Foto: Henrik Montgomery / TT.

Decemberöverenskommelsen borde föras in i Riksdagsordningen. Det anser juridikprofessorn Joakim Nergelius, expert på konstitutionell rätt. Nu är riksdagens enda möjlighet att granska överenskommelsen mellan regeringen och Alliansen, att anmäla den till Konstitutionsutskottet. Den möjligheten bör man använda, menar han.

– Ja, det tycker jag nog. Den här överenskommelsen är såpass ovanlig och den är redan ganska omdiskuterad. Det vore nog lämpligt i det här skedet att det blev någon slags granskning under våren. Inte med sikte att klandra enskilda personer, utan för att reda ut vad som hänt och vad det betyder rent formellt, säger Joakim Nergelius, professor i juridik vid Örebro universitet och expert på konstitutionell rätt.

Nergelius är kritisk till att frågan om budgetbehandlingen inte tog upp i samband med de ändringar i Riksdagsordningen som trädde i kraft i höstas. Även om det inte är något krav på att Lagrådet ska granska ändringar i Riksdagsordningen, så hade det inte skadat om man ändå utnyttjat den möjligheten, anser han.

– Kanske framför allt för att den ändring av riksdagsordningen som genomfördes tidigare i år, enligt min mening är ganska misslyckad och otydlig. Det hade inte skadat om Lagrådet hade tittat på det. Men även den här senaste överenskommelsen, dess förhållande till Riksdagsordningen och till grundlagarna, hade det inte varit fel om något expertorgan hade tittat på, säger Joakim Nergelius.

En bred majoritet i Sveriges folkvalda, lagstiftande församling föredrog att träffa en överenskommelse utanför  riksdagen, om arbetet i riksdagen under två mandatperioder. I stället för att stifta en lag. Även om det inte är olagligt att göra så, talar mycket för att det är en sämre lösning.

– Nu träffas det en överenskommelse som säger att vi nu ska göra på det här sättet. Därmed undviker vi alla tolkningstvister och alla problem i framtiden. Men skulle det bli så att det uppstår någon konflikt mellan reglerna i Riksdagsordningens regler, som är ganska otydliga på den här punkten, och överenskommelsen, då är det ju Riksdagsordningen som gäller. Den här nya överenskommelsen har ingen formell status, säger Joakim Nergelius, professor i juridik vid Örebro universitet och expert på konstitutionell rätt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".