Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Så drabbas njursjuka av vårdens väntelistor

Publicerat måndag 5 januari 2015 kl 13.55
Njurförbundet: "Orättvist om man hamnar på sjukhus med lång väntetid"
(1:57 min)
Två kirurger genomför en njurtransplantion. Foto: TT.
Väntetiderna för njurtransplantation varierar kraftigt i landet. Foto: TT

I 14 månader fick Gunilla Wallin vänta på en njurtransplantation. Hade hon hört till en annan transplantationsenhet kunde kötiden varit betydligt kortare visar Njurförbundets kartläggning.

– Jag har vetat sedan jag var 20 år att jag har haft cystnjurar och att det någon gång skulle bli dialys. Så när det för två år sedan blev dialys kändes det absolut inte roligt, säger Gunilla Wallin från Östersund när Ekot träffar henne på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Hur mådde du under dialysen?

– Jag har mått fantastiskt bra egentligen, för jag har klarat av att jobba 50 procent ända nu tills i höst. Så jag har lyckats kombinera två jobb, för vi brukar säga att det är ett jobb att fara till dialysen.

Hon fick vänta 14 månader på sin nya njure, men hade hon hört till Uppsalas transplantationsenhet kunde kötiden blivit betydligt kortare.

Väntetiden för en njure varierar nämligen kraftigt över landet. I till exempel Göteborg kan en patient få vänta mer än ett år längre än i Uppsala, enligt siffror från Njurförbundet.

Anledningen är systemet med olika väntelistor vid varje transplantationsenhet och att man använder de organ som tas tillvara lokalt i första hand. I de områden som hör till Göteborgs transplantationsenhet doneras färre njurar än i övriga landet.

Håkan Hedman, ordförande för Njurförbundet, anser att det finns flera skäl som talar emot dagens system.

– Utifrån patientperspektivet kan man ju säga att det är ganska orättvist om man hamnar på ett sjukhus med väldigt lång väntetid. Då går man ju i dialys under den här perioden vilket många upplever som väldigt jobbigt, det innebär ju också en ökad kostnad för samhället, säger han.

För Gunillas del kändes de 14 månaderna ändå inte så långa.

– Alla har ju liksom sagt att man får vänta minst ett år om man inte tillhör en väldigt ovanlig blodgrupp. Så första året försökte jag inte tänka på att jag väntade, då skulle det bara vara en bonus om jag skulle få åka till sjukhuset.

I dag mår Gunilla Wallin bra och hon är på väg hem från sjukhuset med en ny njure som fungerar.

– Den funkar alldeles utmärkt. Jag har lite ont i operationssåret, men annars fungerar det jättebra.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".