Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Så mutar assistansbolagen till sig nya kunder

Publicerat måndag 12 januari 2015 kl 05.00
Får oftast presenter eller semesterresor
(3:05 min)
Funktionshindrad man får hjälp. Foto: TT
Foto: TT

Assistansbolag som sköter om funktionshindrade och handikappade, försöker locka till sig personer som har rätt till assistans med hjälp av mutor. Allt för att kunna få fler kunder och på så sätt göra hundratusentals kronor i vinst årligen.

Har du egna erfarenheter av #assistansfusk? Dela gärna med dig av din historia i sociala medier.

Erika Malmberg, kriminalinspektör vid Ekobrottsmyndigheten i Örebro, har arbetat med en stor utredning kring bedrägerier i assistansbolag. Hon har stött på ett tiotal fall där assistansbolagen erbjudit mutor.

– Det de oftast får är presenter eller semesterresor, lån, en mycket förhöjd timpenning. Så att man inser att om företaget vore seriöst så skulle de inte ge den här timpenningen, säger Erika Malmberg.

Timpenning går alltså till familjemedlemmar som arbetar som assistenter?

– Exakt.

I dag har 16 000 funktionshindrade personer i Sverige rätt att få personlig assistans i hemmet. Kostnaden betalas av Försäkringskassan och uppgick till 28 miljarder kronor förra året. En summa som motsvarar två tredjedelar av försvarsbudgeten.

Ofta företräder familjemedlemmar den funktionshindrade och bestämmer vilket assistansbolag hen ska ha.

Det är vanligt att den funktionshindrades familjemedlemmar anställs av bolaget som assistenter till den funktionshindrade. De personer som kräver mycket vård, innebär fler timmar och mer pengar för assistansbolagen.

I takt med att konkurrensen hårdnat mellan assistansbolagen har fler och fler bolag börjat använda sig av mutor för att locka kunder, trots att det är olagligt.

För assistansbolagen kan en person som behöver ett stort antal timmar för att klara vardagen innebära vinster på 300 000 kronor årligen.

Johanna Skinnari är kriminolog på BRÅ, Brottsförebyggande rådet, och har forskat om brott inom assistansbranschen.

Enligt henne är det många av bolagen som erbjuder mutor som resor, TV-apparater, datorer eller pengar för att locka fler kunder:

– Problemet med mutorna är att det gör att brukarens anhörig eller den gode mannen kan få ganska starka ekonomiska incitament att inte byta bolag, att inte klaga på vanvård eller dåligt utförd assistans, säger Skinnari till Ekot.

– Om du själv inte lider skada av bristande vården, och tvärtom får en laptop och en solsemester, så minskar incitamentet att slå larm eller byta assistansanordnare. Det gör ju att de brottsliga assistansanordnare finns kvar på markanden, det sätter den normala självregleringen ur spel, säger Johanna Skinnari.

Har ni sett att det förekommit mutor och att brukaren fått sämre vård inom det assistansbolaget?

– Vi har hört talas om assistansanordnare som erbjuder mutor och att sedan samma företag tackar nej till avlastning och inte vill ha hjälpmedel just för att ha högt antal assistanstimmar, säger Johanna Skinnari.

Gunnar Moa, avdelningschef på Inspektionen för vård och omsorg, har till uppdrag att se till att granska vården inom assistansbolagen.

– Ja, vi känner till att det lär ha förekommit, i alla fall är det uppgifter som vi också har fått, säger han.

Har du egna erfarenheter av #assistansfusk? Dela gärna med dig av din historia i sociala medier.

Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.