Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kräver demokrati i Haiti - fem år efter jordbävningen

Publicerat måndag 12 januari 2015 kl 15.00
"Brinnande bildäck. Flygande stenar. Springande människor"
(1:45 min)

I dag är det på dagen fem år sedan den stora jordbävningen i Haiti. Demonstrationerna handlar inte om problemen som den fört med sig, utan om demokrati och krav på presidentens avgång.

Över 100 000 människor dödades och mångdubbelt fler blev hemlösa i samband med jordbävningen i Haiti, 12 januari 2010. 

Men de senaste dagarnas stora demonstrationer i huvudstaden Port au Prince har handlat om något helt annat. Nu kräver demonstranterna demokrati och president Michelle Matellys avgång.

De tusentals demonstranterna menar att Martelly inte har fullföljt sina åtaganden som president, genom att låta bli att genomföra de parlamentsval som författningen kräver.

Brinnande bildäck. Flygande stenar. Springande människor. Polis med kravallutrustning. Demonstrationerna de senaste dagarna har gjort Port au Princes centrum ännu mer kaotiskt än det redan är.

I bakgrunden avvaktar vita pansarbilar och FN-soldater med svarta munskydd och automatvapen, det är även mot dem som demonstranternas ilska riktas.

Allt fler börjar uppleva FN-trupperna, som varit i Haiti i tio år, som en invasionsstyrka man vill ha bort.

På plats i Porte de Prince möter Ekot den unge politikern Lesley Voltaire. Han var utbildningsminister i Haiti, men avgick i protest mot korruptionen.

Voltaire skrattar när han säger att de flesta uppfattar Martelly som nordamerikan. När man ropar ’Ut med Martelly’, så menar man egentligen ’ut med gringos’, säger han.

När Martelly valdes till president för fyra år sen så upplevdes han som en frisk fläkt. Att han gjort karriär som sångare i USA gjorde honom annorlunda än andra politiker.

Men istället för att vädra ut det unkna politiska etablissemanget, som alla hoppats, så förvandlade makten Martelly till en arrogant envåldshärskare som ställde sig över dom politiska spelreglerna.

Han nonchalerade parlamentet. De val, för att förnya parlamentet, som borde ha hållits för två år sedan, har han bara struntat i.

Om inget händer till nu på måndag, så kommer Haiti inte längre att ha något parlament och Martelly kan styra enväldigt via dekret. Precis vad han strävar efter, hävdar många.

Men Lesley Voltaire menar att USA och det internationella samfundet inte kan acceptera det, helt enkelt. Det skulle visa att de tiotals miljarder dollar, som investerats i FN:s närvaro, skulle framstå som ett totalt fiasko.

Voltaire tror att Martelly, tillsammans med parlamentet i sista ögonblicket, en kvart innan midnatt på måndag, kommer att nå en överenskommelse som löser krisen.

Men Lesley Voltaire tror ändå att det närmaste året kommer att bli turbulent. Dels därför att det i år är 100 år sen USA:s 19 år långa ockupation av Haiti inleddes.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".