Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Åklagare på väg kräva lagändring för assistansfusk

Publicerat måndag 12 januari 2015 kl 17.24
"Finns inga möjligheter att kontrollera"
(2:44 min)
Ekobrottsmyndigheten och funktionshindrad man med assistans. Foto: TT
Foto: TT

De senaste åren har det framkommit många fall av fusk inom assistansbranschen. Men många av de som fuskat har gått fria. Nu menar en åklagare vid Ekobrottsmyndigheten att det kan komma att krävas en lagändring för att få stopp på bluffandet. 

Ärendet handlar om en stor härva i Örebro med så kallade fejkassistenter. 15 av 17 personer friades i både tingsrätt och hovrätt, trots att domstolen kom fram till att personerna lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan.

Om inte Högsta domstolen ändrar domen så kommer det behövas en lagändring för att hindra assistansbolagen att fuska med skattemedel. Det anser Elisabeth Börjesson, åklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Örebro.

– Det kommer att vara fritt fram att påstå att vissa personer utför arbete som inte gör det. Det finns inga möjligheter att kontrollera det, säger Börjesson.

Enligt henne är det glasklart. Har man en gång fått rätt till assistansersättning för att man har ett funktionshinder så kan inte Försäkringskassan inte gå in och bestämma vad ersättningen ska användas till. Istället får man en pott pengar och sedan kan man göra vad som helst med den potten pengar.

– Det behöver inte gå till den funktionshindrade, och den hjälp som den funktionshindrade behöver. Det är då som den funktionshindrade hamnar i ett oerhört utsatt läge, säger Elisabeth Börjesson till Ekot.

Den aktuella härvan handlar om 15 barn med funktionsnedsättning med behov av daglig omsorg. De hade föräldrar och anhöriga som arbetade som assistenter.

När det Örebrobaserade assistansbolaget kom in i bilden fick istället andra assistenter jobbet. Men de nya var fejkassistenter och träffade aldrig barnen. Föräldrarna stod som arbetslösa eller sjukskrivna.

I själva verket fortsatte föräldrarna att ta hand om barnen och familjerna fick svarta pengar från bolaget. Bolaget i sin tur gjorde stora pengar i vinst på vården av barnen. Det var alltså flera parter som vann på upplägget: bolaget, föräldrarna och fejkassistenterna.

Trots att domstolen kom fram till att assistenterna och familjerna skickat in oriktiga uppgifter till Försäkringskassan, ogillades ändå åtalet om bidragsbrott. Totalt friades 15 av de 17 åtalade.

Domstolen ansåg att åklagaren inte kunde bevisa att inte någon annan än fejkassistenerna utfört jobbet. Alltså, så länge barnet hade fått assistans utav någon, så var det inget bidragsbrott.

– Lagstiftning och rättspraxis går just nu i sär som jag ser det. Det är de funktionshindrade som behöver trygghet och behöver det här, och det är deras rätt som urholkas, säger Elisabeth Börjesson.

Riksåklagaren har nu ansökt om prövningstillstånd för Örebro-målet till Högsta Domstolen. Längre fram i vår fattar HD beslut om de kommer att ta upp det. 

Om domen skulle stå sig, även efter en prövning i Högsta domstolen, ser Elisabeth Börjesson ingen möjlighet för rättsväsendet att i framtiden kunna utreda misstänkt fusk inom assistansbranschen.

– Just den typen som vi har åtalat kommer att vara omöjligt att utreda enligt mig. Just eftersom brukarna bor hemma i sina egna hem ofta tillsammans med sina familjer så går det aldrig att bevisa att en mamma eller en bror har utfört eller inte har utfört assistans istället för fejkassistans. Det blir oerhört svårt.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.