Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Så jagas misstänkta assistansfuskare av Försäkringskassan

Publicerat tisdag 13 januari 2015 kl 12.15
"Vårt jobb är lika mycket fria som fälla"
(2:26 min)
Försäkringskassans skylt. Foto: Jessica Gow / TT
Foto: Jessica Gow / TT

För att stävja fusket inom assistansbranschen har Försäkringskassan en egen kontrollgrupp som utreder misstänkta anmälningar. Ekot har träffat Andreas, en av utredarna, som vittnar om vilka som ofta tipsar om fusket.

– Avundsjuka och misstänksamma grannar, bekanta, släktingar och assistenter anmäler ofta "fusk" med assistans anonymt. Vissa anmäler för att vara elaka och vill skada. Men vårt jobb är lika mycket fria som fälla, säger Andreas till Ekot. 

I snart tio år har Andreas arbetat på Försäkringskassans kontrollenhet. Han vill inte avslöja vilka metoder de använder men utredarna får varken filma misstänkta fuskare eller spana på dem.

I fall de har misstankar som kräver bildbevis måste de lämna över ärendet till polisen som har rätt att filma och spana på misstänkta bidragsbrottslingar. Utredningarna är oerhört omfattande:

– Ganska många personer involverade. Vi har anordnare, brukare och assistenter. Kan vara familjer runt omkring, och gode män och så, säger Andreas.

De som ligger bakom fusket bedömer du dem som kriminella?

– Hela spannet där. De som omedvetet får för mycket, en del som slirar på sanningen och de som utnyttjar systemet. De är det finns pengar att tjäna för kriminella där verkar även de inom assistansersättning.

– Vi ser ju att assistansersättning genererar mycket pengar, nästan 30 miljarder kr varje år, så det är alltid mycket pengar för bolagen att ta över, det är en kamp om pengarna.

Fredrik Käll är ordförande för branschorganisationen för personlig assistans inom vårdföretagarna, som organiserar de privata assistansbolagen. Han berättar att de har blivit hotade av bolag som nekats att bli medlemmar i deras branschorganisation.

– När man då inte får vara medlem så skapas det frustration, irritation. Många gånger har man inte kontroll på vad man säger och uttrycker, säger Käll.

Hur har hoten sett ut?

– Det är verbala hot, ord som man inte bör nämna i radio.

Utredaren Andreas citat, som hörs i inslaget, är upplästa av Ekots reporter. Andreas vill inte själv delta med egen röst.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".