Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ännu har ingen skola betalat vite

Publicerat fredag 16 januari 2015 kl 04.05
"Fungerar väldigt väl som påtryckningsmedel"
(3:04 min)

Efter tre och ett halvt år med den nya skollagen, har ännu inte en enda kommun eller friskola betalat något vite för att den vägrat rätta till allvarliga brister. Det visar en sammanställning från Skolinspektionen.

Det beror på att en del huvudmän överklagar till domstol. Men de flesta skolor rättar till bristerna och generaldirektören Ann-Marie Begler tycker att hot om viten är ett effektivt medel för att få skolor att rätta till brister.

 – Min uppfattning efter de här åren som vi har haft vitesmöjligheter, är att det fungerar väldigt väl som påtryckningsmedel. I kommuner och fristående skolor så vill man inte ha ett vitesbelopp över sig eller betala ett vite, utan då jobbar man med de problem som vi har pekat ut, säger Ann-Marie Begler.

Sedan den 1 juli 2011 har Skolinspektionen utfärdat 49 förelägganden kombinerade med vitesbelopp, mot kommuner eller friskoleägare om att rätta till brister som drabbar eleverna på ett allvarligt sätt. Vanliga fall handlar om att elever inte får sin rätt till undervisning, att skolorna ger för lite stöd och att arbetet mot kränkande behandling är för dåligt.

Av de 49, har 28 skolor hittills på olika sätt börjat rätta till problemen så bra att Skolinspektionen avslutat ärendena. 10 av dem är kommuner, 18 gäller friskolor.

Länge fanns ett motstånd mot vitesförelägganden inom skolsektorn.

Under slutet av 1990-talet föreslogs flera gånger att skolmyndigheterna skulle få samma möjlighet att vitesförelägga skolor, på samma sätt som till exempel Socialstyrelsen kan förelägga kommuner vid vite om problem och brister inte åtgärdas. Men den socialdemokratiska regeringen då sade nej.

2011 fick Skolinspektionen möjligheten att förena förelägganden med viten. Vid årsskiftet nyss skärptes lagen så att Skolinspektionen måste ta till vitesvapnet, om bristerna allvarligt påverkar elevernas möjligheter att nå målet, något som Ann-Marie Begler bedömer kommer att öka antalet vitesförelägganden.

Av de 49 ärendena hittills har 25 riktats mot friskolor och 24 mot kommuner. Beloppen har varierat mellan 200 000 och 1,5 miljon, beroende på hur stor skolkoncernen eller kommunen är.

Det allra senaste är mot Sollefteå kommun som får allvarlig kritik för att en elev i klass 8 inte får utbildningen den har rätt till, trots tidigare kritik från Skolinspektionen. Det hotande vitesbeloppet är 300 000 kronor.

Än så länge har ingen skola eller kommun betalat något vite. Minst 16 av inspektionens förelägganden har överklagats till domstol. Ibland har skolan inte hållit med Skolinspektionen om kritiken, ibland har inspektionens tolkning av lagen ifrågasatts.

Ann-Marie Begler önskar att domstolsprocesserna skulle gå fortare.

– Ett överklagande kan ta lång tid och till och med gå upp i högsta instans och då tar det sin tid och det är naturligtvis problematiskt för de elever som går i skolan. Som till exempel inte får undervisning i alla ämnen, där skolan inte ger stöd till de elever som behöver det, så är det ett stort problem för de eleverna. Så jag skulle ju önska att det fanns en möjlighet till snabbare domstolsprocess, säger Ann-Marie Begler.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".