Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Amnesty: Det behövs hårdare tag för att stoppa "pushbacks"

Publicerat måndag 19 januari 2015 kl 10.25
Madelaine Seidlitz och Susanne Palme om vilka regler som gäller i EU
(12 min)
Madelaine Seidlitz, Amnesty. Bild: Leif R Jansson/TT
Madelaine Seidlitz, Amnesty. Bild: Leif R Jansson/TT

Det blir allt vanligare att kustbevakning och gränspoliser stoppar flyktingar från att komma över gränsen och få en prövning av sina asylskäl. Men det är ett brott mot EU-rätten menar Amnesty.

Syriska flyktingar som försöker ta sig till Europa över Medelhavet vittnar om hur de misshandlats av kustbevakning och gränspolis i Grekland och sedan tvingats tillbaka till Turkiet. I tio månader har Sveriges Radio följt 70 människor i deras försök att ta sig in i det som kommit att kallas fort Europa, eller "Fortress Europe".

– Grekland har en skyldighet att alltid ta emot människor som vill söka skydd i Grekland eller EU. Det är en grundläggande mänsklig rättighet att alltid bli emottagen om man flyr, säger Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty.

– Det kan även handla om brott mot rätten till skydd mot tortyr, rätten till liv och rätten till sjöräddning. Vad gäller själva misshandeln är ju den också ett helt vanligt, kriminaliserat brott.

Människor som tvingas återvända till sina krigshärjade hemländer, till exempel Eritrea och Afghanistan, är ofta traumatiserade. Många gånger är de även sjuka eller skadade och behöver sjukvård. Risken för tortyr är stor, och dessutom att den blir ännu strängare om de som torterar vet att man försökt fly, enligt Madelaine Seidlitz.

Vanligast är problemet med "pushbacks" i Bulgarien och Grekland. Båda länderna har byggt stängsel mot Turkiet, för att förhindra flyktingar att ta sig in i landet den vägen. Det förekommer också att gränspolis skjuter flyktingar. Det gör bland annat polisen i Spaniens enklav i Marocko, där man anser att det är något man har rätt att göra.

– De senaste åren har det kommit en mängd rapporter från Europeiska flyktingorganisationer, både vid landgränsen mot Turkiet och till havs, om att flyktingar stoppas från att komma in. För några år sedan drunknade 12 flyktingar utanför den grekiska kusten. Den grekiska kustbevakningen hade försökt tvinga tillbaka båten mot Turkiet, och då hade den sjunkit, säger Susanne Palme, Ekots EU-reporter.

EU har kritiserats för att inte göra tillräckligt. Förra kommissionären Cecilia Malmström kritiserade Bulgarien och Grekland flera gånger, men det gick aldrig längre än så. EU har inga inspektörer på fältet, istället förlitar sig EU på frivilligorganisationer. EU har inte resurser att dra länderna inför rätta, utan prioriterar istället att säkerställa att EU-rätten implementeras i ländernas nationella lagstiftning.

Madelaine Seidlitz på Amnesty efterfrågar en attitydförändring. Idag läggs mer pengar på gränsövervakning än flyktingmottagande. Hon menar att det krävs hårdare tag från EU-kommissionen, och man måste betona att dagens beteenden inte är förenliga med EU-rätten. Hittills har EU försökt lösa problemet med morötter snarare än piskor. Nu behövs piskor, menar Seidlitz.

– Det har ju uppenbarligen inte hjälpt med morötter. Nu ser vi att detta förekommer i fler länder, inte färre, därför behövs andra åtgärder, säger Madelaine Seidlitz.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".