Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stora skillnader hur sjukhusen tar vara på organ

Publicerat tisdag 20 januari 2015 kl 17.26
Sämre i de sydöstra delarna
(1:52 min)
Transplantation av flera organ. Foto: Jim Carlson / OSF Saint Francis Medical Center, Peoria, Illinois
Transplantation av flera organ. Foto: Jim Carlson / OSF Saint Francis Medical Center, Peoria, Illinois

Det är stor variation i hur många organdonationer som görs på svenska sjukhus. Det här pekar på att ansvaret för att ta vara på avlidnas organ tolkas olika på olika platser.

Enligt Håkan Hedman, ordförande i Njurförbundet, handlar de viktigaste orsakerna till de långa väntetiderna för dem som väntar på transplantation av ett nytt organ dels om resurser, dels om engagemang.

– Om man skall sammanfatta det hela så är det bristen på intensivvårdsplatser som orsakar bristen på organ. Men jag tror också att det beror väldigt mycket på det personliga engagemanget hos personer som jobbar i vården, säger Håkan Hedman.

Bland landets sex sjukvårdsregioner görs minst donationer i den sydöstra regionen, som täcker Jönköping, Kalmar och Östergötlands län. 2013 gjordes i snitt 8 per 10.000 avlidna. Christoffer Bernsköld är Hälso- och Sjukvårdsregionråd i Östergörlands län.

– Jag kan inte säga exakt vad det beror på, men vi har sagt att det är viktigt att vi tar en nystart med det här arbetet. Det kan handla om att tillsätta fler personer i arbetet, och se till att det finns bra rutiner på plats vid de tillfällen när det blir aktuellt med organdonation, säger Christoffer Bernsköld.

I Stockholms sjukvårdsregion gjordes 2013 i snitt 16 organdonationer per 10.000 avlidna på regionens intensivvårdsavdelningar. 2014 hade siffran ökat till 26, vilket är högst av alla regioner.

Stockholmsregionen har arbetat aktivt de senaste åren för att förändra attityden till donationer. Detta har gjorts både genom att förbättra kunskapen om donationer och medvetenheten, bland läkare, sjuksköterskor men också chefer, om att sjukhusen, enligt lag, är skyldiga att främja organdonation.

– Många läkare och sköterskor kan uppleva att det känns jobbigt att väcka frågan om donation när man pratar med anhöriga, i direkt anslutning till att man lämnat ett dödsbud, säger Kristina Hambraeus, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och donationsansvarig i Stockholmsregionen.

– Men forskning visar att den här upplevelsen, att det känns jobbigt, främst ligger hos oss läkare och sköterskor. De anhöriga finner inte frågan särskilt konstigt. För dem är den stora, överskuggande frågan förlusten av den som stått dem nära, säger Kristina Hambraeus.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".