Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Försvarsmakten: Vi saknar fyra miljarder per år

Uppdaterat fredag 23 januari 2015 kl 15.45
Publicerat fredag 23 januari 2015 kl 14.07
"Försvaret har under många år varit eftersatt"
(1:40 min)
En stridsbåt 90 vid Stavsnäsbrygga på Nämndöfjärden i Stockholms skärgård under den fortsatta ubåtsjakten på lördagen. Foto: Pontus Lundahl / TT
En av Försvarsmaktens stridsbåt 90. Foto: Pontus Lundahl / TT

Fyra extra miljarder kronor per år. Så mycket pengar krävs för att Försvarsmakten ska klara av de nya mål som satts upp, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. Efter 2020 skulle behövs ytterligare 15 miljarder för att rusta upp, enligt Försvarsberedningen.

En av de stora frågorna under hösten 2014 och inledningen av 2015 har varit det svenska försvarets kapacitet och behov.

I onsdags gick SVT ut med nyheten att det handlar om tre miljarder kronor som försvaret kräver per år. Nu meddelar Försvarmakten att man meddelat regeringen om att det i själva verket behövs fyra miljarder extra kronor per år.

– De åtgärder Försvarsmakten föreslår ska höja den svenska försvarsförmågan fram till 2020. Detta ger ett behov om fyra miljarder kronor per år fram till och med 2019, säger generaldirektör Peter Sandwall i ett pressmeddelande.

Vidare i pressmeddelandet skriver försvaret att pengarna behövs för att kunna öka antalet anställda, underhåll av materiel och mer övningsverksamhet.

Det handlar om att hålla en god kvalitet i myndighetens grundläggande verksamhet; verkan, skydd, rörlighet, ledning och underrättelser.

De årliga extra miljarderna behövs bland annat för att Försvarsmakten ska kunna skaffa bättre ammunition, förbättrade möjligheter för stridsflyg och utveckling av båtsystem.

– Vi behöver bättra på både personlig utrustning, vi behöver öka antalet kontinuerligt tjänstgörande soldater och sjöämän och vi behöver öva mer och det här är åtgärder som ger bra effekt på kort sikt, säger Peter Sandwall till Ekot.

Ordföranden i riksdagens försvarsutskott, Allan Widman (FP), anser att politikerna nu måste få fram de här pengarna.

– Det är en så grundläggande fråga för den svenska nationen att de pengarna måste bara fram. Alla måste stå tillbaka för att vi ska orka med denna satsning, säger han till nyhetsbyrån TT.

Men extramiljarderna räcker ändå inte till flera av de materielanskaffningar som Försvarsberedningen, i praktiken bestående av politiker från Alliansen och Socialdemokraterna, har efterfrågat, skriver TT.

Det finns en lista från Försvarsmakten på ytterligare önskemål skulle innebära en merkostnad på cirka 15 miljarder, enligt pressmeddelandet:

  • Ytterligare tio stycken JAS 39E.
  • Ett långräckviddigt robotsystem för precisionsbekämpning av markmål.
  • Fyra nya taktiska transportflygplan.
  • Utökning av antalet ubåtar till fem.
  • Utökade åtgärder mot korvett typ Gävle.
  • Ett kustrobotsystem samt nytt bataljonsartilleri.

Det är alltså först när de fyra extra årliga miljarderna kommit in, om de kommer in, som försvaret tänker att den ytterligare satsningen kan bli aktuell - alltså först från och med 2020.

– Försvaret har under många år varit eftersatt och varit utsatt för stora nedskärningar och har också rationaliserats väldigt hårt. Samtidigt har vi omvärldsförändringar som är väldigt tydliga, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Nu måste politikerna som arbetar med att ta fram ett försvarsbeslut senare i år komma överens om vilka prioriteringar som måste göras.

Skiljelinjen i riksdagen går mellan fokus på satsningar de kommande fem åren och större projekt efter 2020. Enligt Försvarsutskottets ordförande Allan Widman (FP) är det bättre att satsa på det som sker här och nu, snarare än det som ligger längre fram.

Hans Wallmark (M) säger däremot att man måste göra avvägningar mellan vad som behövs här och nu och vad som behövs längre fram.

– Vad är det vi har att möta i luften, på vattnet och under vattnet 2020 och bortom det. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".