Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Europeiskt samarbete mot rysk propaganda

Publicerat söndag 25 januari 2015 kl 05.00
"Informationen upplevs som hotfull och felaktig"
(2:05 min)
Foto: Vadim Ghirda/TT
Foto: Vadim Ghirda/TT

Den finska politikern Christina Gestrin är orolig för att rysk desinformation skall splittra EU-länderna. Frågan togs upp på ett möte i Europaparlamentet i Bryssel i veckan med representanter från Nordiska rådet, Baltiska församlingen samt EU-parlamentariker från de nordiska och baltiska länderna.

Skärpta ryska lagar försvårar för allt fler utländska organisationer i Ryssland, senast i veckan stämplades Nordiska ministerrådet som utländsk agent.

Rysslands allt skarpare ton mot omvärlden märks också i ett allt hårdare informationskrig mot väst, enligt Christina Gestrin, som representerar svenska Folkpartiet både i Finlands riksdag och i Nordiska rådet.

– Informationen som går ut från Ryssland upplevs som hotfull och felaktig. Särskilt i de baltiska länderna har det här blivit en stor fråga, och man är orolig för att det faktum att det går ut desinformation skall påverka politiken, säger Christina Gestrin.

Christina Gestrin är orolig för att den ryska desinformationen, som huvudsakligen förmedlas genom Rysslands många statskontrollerade tv-kanaler, och många gånger riktar sig till rysktalande människor i EU-länderna, skall skapa allt mer splittring.

Propagandan vill ofta ge en bild av att väst och EU är hotfulla och vill ta över. Christina Gestrin menar därför att EU-länderna måste samordna sig för att besvara felaktig information med en gemensam stämma.

– Därför diskuterar vi hur vi kan förbättra kommunikationen mellan parlamentariker i de baltiska länderna och de nordiska länderna, säger Christina Gestrin.

Med på veckans möte i Bryssel mellan representanter från de nordiska länderna och baltländerna var också den svenska EU-parlamentarikern Peter Eriksson (MP). Han är också orolig för att den ryska propagandan skall skapa fler konflikter i Europa.

– Man ser väldigt tydligt till exempel i Ukraina, hur det har bidragit till ökade konflikter inom Ukraina, säger Peter Eriksson (MP).

I veckan beslutade ryska myndigheter att klassa Nordiska ministerrådets kontor i Sankt Petersburg som utländsk agent. Den ryska agentlagen har funnits i drygt två år och har stoppat flera organisationer i Ryssland, bland annat den amerikanska biståndsorganisationen USAID och den ryska människorättsorganisationen Memorial. Så här säger Peter Eriksson.

– Det är en del i den process som vi sett de senaste åren. Man återinför ett system som fanns på Sovjetunionens tid i Putins Ryssland nu. Privata organisationer, men nu också offentliga, betecknas som något som man kallar för "utländsk agent". På Sovjettiden var det täcknamnet för spioner, säger Peter Eriksson (MP).

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".