Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Analys: Hotet mot Eurozonen

Publicerat måndag 26 januari 2015 kl 08.42
Ekots ekonomikorrespondent Staffan Sonning.
Ekots ekonomikorrespondent Staffan Sonning. Foto: TT/Sveriges Radio.

Eurozonens finansministrar kommer senare i dag att samlas i Bryssel för att diskutera vad valresultatet i Grekland kan komma att innebära för Eurozonens framtid.

Grafik: Resultat - valet i Grekland

Det direkta ekonomiska hotet är väsentligt mycket mindre den här gången, bland annat eftersom Eurozonen hunnit bygga upp nya skyddsmekanismer under de fem år som gått sedan Grekkrisen exploderade; grekisk statsbankrutt hotade och det fanns risk för ett dominospel av kraschade europeiska banker, framtvingade statliga räddningsinsatser och en sönderfallande valutaunion.

Men den politiska risken kvarstår: Vad händer om förhandlingarna med den nye  premiärministern, åtstramningsmotståndaren Alexis Tsipras havererar och Grekland tvingas lämna Eurozonen: Vilket land står näst i tur att närma sig utgången, när det visat sig att den eviga och obrytbara valutaunionen inte var så evig i alla fall.

Belgiens finansminister Johan Van Overtveldt sa efter att valresultatet blivit klart, att det finns "ett visst utrymme för flexibilitet, men inte mycket".

Den redan låga kursen på Euron föll ytterligare när valresultatet blivit klart. Kursen är nu den lägsta gentemot dollarn på elva år.

Alexis Tsipras har tonat ner sin retorik väsentligt de senaste veckorna, och de greker man talar med på gatorna i Atén, förväntar sig att Tsipras kommer att tvingas kompromissa i förhandlingarna med den så kallad Trojkan, det vill säga långivarna Eurozonen, Internationella Valutafonden och Europeiska centralbanken. Tre fjärdedelar av grekerna vill att landet ska vara kvar i Eurozonen.

Det finns dock en risk, att förhandlingarna ändå misslyckas, att någon av parterna upptäcker sig inträngd i ett förhandlingstekniskt hörn, och att Grekland därmed tvingas ut ur eurozonen mer eller mindre av misstag.

Ett grekiskt utträde skulle inledningsvis få svåröverskådliga konsekvenser: Den nya valutan, troligen den gamla Drachman, skulle falla kraftigt i värde, troligen minst 30 till 40 procent. Pengarna på grekernas sparkonton skulle krympa i motsvarande grad, räknat i euro. Inflationen skulle rusa i höjden, sedan Greklands stora import i ett slag blir mycket dyrare. Dessutom skulle Greklands skuldberg öka, räknat i den nya valutan, eftersom en stor del av lånen skulle ligga kvar i euro.

Om och när Grekland tagit sig igenom det kaoset, skulle dock landet kunna börja om från början, med en valutakurs som är bättre anpassad till landets förutsättningar, det skulle bli fart på ekonomin igen och arbetslösheten skulle börja sjunka.  Mekanismen är densamma som när Sverige under 70- och 80-talet försökte förbättra sin konkurrenskraft och sätta fart på de ekonomiska hjulen igen genom återkommande devalveringar.

Paradoxalt nog, är det just den utvecklingen som skulle kunna bli det största hotet mot Eurozonen i sin nuvarande form: Om det visar sig att Grekland börjar blomstra igen efter att ha tagit av sig Eurozonens ekonomiska tvångströja; kan då inte andra länder med samma slags grundproblem som Grekland, som Italien, Spanien, Portugal,  frestas att följa det grekiska exemplet?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".