Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Debatt om satirens konsekvenser

Publicerat måndag 26 januari 2015 kl 21.57
Publicistklubben diskuterade hot mot svensk journalistik
(2:04 min)
Hoten mot yttrandefriheten kommer inte bara från extrema islamister. Foto: Christophe Ena/TT.
Hoten mot yttrandefriheten kommer inte bara från extrema islamister. Foto: Christophe Ena/TT.

Hur mycket Charlie vågar svenska journalister vara? Och vem skyddar dem som sticker ut hakan och provocerar? Det var frågor som diskuterades på Publicistklubben i Stockholm på måndagen.

Dan Eliasson, ny rikspolischef, försäkrade att man gör allt för att skydda det fria ordet, även på lokala medier.

– Det viktiga är just nu är att få igång och fördjupa samtalet om säkerhet och skydd för de som jobbar lokalt, för att se vilka insatser som behövs, sa Eliasson.

Attentatet mot satirtidningen Charlie Hebdos redaktion för ett par veckor sedan, satte fokus på de hot och den bristande säkerhet som många journalister upplever. Men fenomenet är inte nytt. Nu får islamister och deras hot all uppmärksamhet, men  Johannes Klenell, redaktör på Galago, en tidning med tecknade serier för vuxna, påpekade att hans redaktion länge levt med hot från högerextremister.

– Jag kan ju bara svara utifrån min värld och där började något slags gardering för fem år sedan, men det handlade framför allt om högerextremister i vårt fall. Alltså antifeminister, rasister - de grupperingarna.

Expressen valde, efter attentatet i Paris att publicera Charlie Hebdos satirteckningar på profeten Mohammed. Aftonbladet däremot, avstod. Så här förklarade Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet, en del av bakgrunden till det beslutet.

– Vad jag är trött på är att yttrandefriheten alltid ska testas på muslimer. Det är det som irriterar mig.

Thomas Mattsson, som är chefredaktör på Expressen, ansåg att olika publicistiska beslut är en styrka.

– Man kan stå här och vara konsekvensneutral och värna, men ytterst är det en ansvarig utgivare som ska fatta ett beslut. Den personer måste göra det utifrån något slags moralisk kompass, med hjärta och hjärna. Och då är det nog så att hjärtat och hjärnan rymmer liksom inte hur många sådana frågor som helst. Men i grunden är det en styrka i vårt medieutbud, att vi fattar olika beslut.

Den svåraste frågan, den om vad mördandet av journalister och tecknare i Paris, kommer att få för betydelse för den framtida journalistiken, hängde i luften under hela debatten. Åsa Linderborg erkände förbehållslöst att hon räddare nu.

 – Jag har absolut blivit mycket räddare än tidigare. Jag är alldeles säker på att det kommer att hända i Sverige också, förr eller senare, av någon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".